Kan inget annat än glädjas

Trots 9 veckors förkylning med diverse virus i kroppen, kan jag inte annat än glädjas åt mina framgångar när jag sammanfattar året. Jag har helt klart fått en bra start på mitt nya liv med min viktnedgång, träningsstart, Ingmarie till stöd och pepp i min träning och ny yrkeskarriär.

Helt klart står jag bättre rustad inför ett fullödigt träningsår 2011 än vad jag vågade hoppas på vid ingång av året 2010. Sen att det inte blev helt enligt plan är mer tjusningen med livet även om det till en början var en besvikelse.

Ser fram mot att möta er alla i ett sprudlande och ärorikt år 2011, ett stort tack till alla läsare och peppande kommentarer, utan er var detta år inte möjligt.

Gott Nytt År till er alla, Peace Love och Löparskor!

Radio södermanland

Oj vad tiden går fort när jag har roligt, julen flaxade iväg fortare än kvickt och vips var det vardag igen. Hustrun pussade mig godmorgon sömntuta och pilade iväg till jobbet och barnen och jag längtar redan tills hon kommer hem ikväll. Ledighet med hela familjen samlad blir lätt en vana.

Lyssnar just nu på mig själv i den intervju radio södermanland gjorde med mig för någon vecka sedan. Konstigt att höra sig själv låter jag så verkligen skumt. Programmet sänds igen i eftermiddag klockan 16:30 och i morgon 11:30 och 16:30 så bara lyssna på. Hittar ni inte dit så kommer jag lägga upp en länk dit så fort så det läggs ut det på deras hemsida.

Peace Love Löparskor!

Till intervjun --------> intervju med mig

Jul jul... strålande jul

Å äntligen är det snart julafton som jag och barnen har väntat och det bästa av allt jag är på bättringsvägen från förkylningen. Så banne mig julafton ska firas med paket under granen god julmat med släkten och Kalle Anka på TV.

Det kommer som vanligt firas på Landsvägsgatan 16 och jag vet i alla fall tre barn som kommer vakna tidigt på julaftons morgon. Traditionen bjuder att en julklapp öppnas på morgonen för att väntan inte ska bli toklång till den gemensamma klappöppningen efter Herr Ankas julshow.

Hmm det var många år sedan jag såg Karl Bertil Johnssons jul, måste se efter om den inte sänds på TV. Jag har tappat bort den de senaste åren bland allt julklapps papper, knäck, polkagrisar, choklad, dadlar och ischoklad. Hur det ska gå i år med godisförbud återstår att se brukar vara envis när jag bestämt mig.

Detta blir den sista bloggen innan jul så jag vill önska alla mina läsare en riktig God Jul. Väl mött eller mätt efter all julmat =)

Pece Love och Tomteluva!

Ps. bilden är från stora torget i Malmköping Sveriges vackraste gran alla kategorier som Malmköpingsborna gemensamt inhandlat Ds.

Inte bara ont att ha ont

När jag väl tog beslutet att omskola mig till en näring som ligger närmare de värden i livet jag tycker är viktiga. Bestämde jag mig för att vad som än händer måste jag försöka hitta det positiva i situationen. Genom åren har jag allt för lätt känt mig som ett offer för omständigheterna och särskilt då när saker och ting inte blivit enligt plan.

Vad gör jag då när jag efter snart 6 veckor fortfarande är förkyld och nu så pass att jag knappt kan prata, hemska tanke. Ett sätt att sysselsätta mig är att gå igenom allt jag tror mig missat på TV. Då är svtplay.se en guldgruva i stora mått och en grund för ny input, lärande och reflektion.

Efter en del sappande mellan vetenskapsprogram, kriminalserier och nyheter så landar jag i soffan med Herr Skavlan och diverse gäster. Kvällens program handlar om det Norska skidundret. Visste ni att majoriteten av Norges guldmedaljörer i VM och OS kommer från samma län i Norge. Jag hade ingen aning om det och det är lätt att hamna i diskussioner om genetik, hemliga träningsmetoder och doping för att hitta en enkel förklaring till detta.

För att inte göra detta inlägg sju sidor långt så kan jag sammanfatta den svensk som studerat och skrivit en bok om det Sverker Sörlin. Tänk dig att du lever och växer upp i en miljö där du tar skidorna till skolan, till jobbet, kompisarna, på första träffen med flickvännen och till tvättstugan i värsta fall. Är det då konstigt att en del av dessa människor blir duktiga skidåkare i jämförelse med till exempel storstadsbor?

Klart det inte är och det påminner mig om mina uppväxtår som alltid kantats av transport med egen energi som input. Jag växte upp 3 km från närmsta kompis och 5 km till bussen som tog mig de två milen till skolan och stadens magiska land. Det var aldrig någon diskussion om skjuts i bil ville jag någonting så fick ja ta mig dit. Antingen med cykel, till häst, till fots eller varför inte springa. Detta skedde året runt i ur och skur oavsett väder. Jag har svurit många gånger över grusprickiga blöta byxor, släpandes av cykel på oplogade vägar, njutit av under bart vår regn och vackra sommar kvällar.

Allt detta har bidragit till min förmåga att så lätt komma igång att träna och njuta av det. Även min syn på vad långt är, har slipats av detta, 5 km är inte långt att gå när man gör det 222 dagar om året eller mer. Fyra mil är ingen skillnad tar bara lite längre tid när man är van att cykla fram och tillbaka till jobbet.

Det slår mig då där med Skavlan i soffan att vad är det för arv jag lämnar till mina barn. Det skjutsas hit och dit, minsta motstånd så är pappa där och fixar och trixar. Ingen bra utveckling för barnens grundkondition i alla fall. Å andra sidan önskade jag att stigarna i skogen asfalterades när jag var 3 år så allt har sin tid. Helt klart borstar jag betydligt mer för mina barn än mina föräldrar gjorde avseende transporter.

Jag är helt övertygad om att det måste bli en förändring runt detta för barnens väl och ve. Frågan är om barnen tycker det är lika viktigt, vi får väl se?

Peace Love och Löparskor!

Sådan Far sådan Dotter.....

Halsont visade sin rätta sida under natten med kraxande, snarkningar och ett evigt snurrande i sängen. Det var ingen latmasksymptom såväl far som dotter ligger nedbäddade med feber och snuva. Skönt att inte vara ensam.......unga fröken Scheutz sköter sig själv annat är det med mina två illbattingar till söner som är på varandra hela tiden.

Då var i alla fall veckans träning avslutad fortare än kvickt =/ Hoppas ni får en trevlig helg det tänker jag i alla fall ha trots snuban.

Peace Love och Löparskor!

Blir inte riktigt klok.....

I morse när jag vaknade trodde jag att min hals varit aktiv med snarkning hela natten. Jag rådfrågade min kära hustru men hon hade inte märkt något. Hon sover i och för sig som en Mammut i permafrost (hårt), men med tanke på hur halsen kändes så borde hon ha tinat.

Hmm är livrädd för att det är viruset som gäcka mig i 5 veckor. Efter en konsultation av min vän och likaledes namne Dr Jesper så blev jag bara halv munter. De kan var små sega rackare så ta det lugnt konstaterade han myndigt via Facebook, feber hals ont ingen träning. Jag försökte att det är skillnad på halsont och halsont kanske bara lite irritation =/ desperat eller?

Kontentan är att jag inte kan träna i den omfattning som jag hoppats denna vecka, en försiktig runda i morgon för att se åt vilket håll det går.

Kan inte annat än att säga nu räcker det, Peace Love och Löparskor!

En gång är ingen gång men än bra start

Då var äntligen första riktiga

träningsrundan satt efter 5 veckors krasslighet. Med riktig menar jag den första som kändes stark och fyllde mig med energi, samt att jag kände mig pigg och glad efter. Detta har inte varit fallet med mina två tidigare försök, det envetna viruset har lagt sordin på upplevelsen.

Jag tog det säkra före det osäkra att ge mig ut i -10 grader och dra i mig massor med kall luft. Satte av mot nyckelgymet i Malmköping och värmde upp 10 minuter och sedan löpte 2o minuter på löpband i maklig fart. Efter 10 minuters avslutnings gång (på löpbandet) så var jag hemma lycklig och glad. Det tar inte ens 2 minuter att gå dit lyx som tusan =)

Har inte så mycket mer att tillägga utan känner mig nöjd.

Peace Love och Löparskor!

Det är ibland lite jobbigt att bli vuxen!

Den gångna veckan har träningen legat helt nere för att återhämta mig. Lite promenader med hundarna har genomförts för syretillförseln. Den illvilliga viruset vill inte riktigt släppa taget så även denna vecka lider jag av lite huvudvärk men det är en klar förbättring sedan tidigare så en veckas vila var välbehövligt.

Det har nu snart gått fem veckor utan någon kontinuerlig träning och blä-faktorn är stor och överhängande. Jag har i alla fall anmält mig till NY Marathon 2012 hos Spring Time Travel i helgen. Denna vecka kommer radio Södermanland till mig för att göra ett program om mitt nyårslöfte som startade för snart ett år sedan. Som ni ser så gör jag allt för att sätt lite press på att träna =)

Denna vecka planerar jag i alla fall att genomföra tre pass för att vecka kroppen till liv igen. Två stycken 30 minuters löppass och ett styrkepass. Tränare Ingmarie peppar och står i och är helt klart en faktor till att jag fortfarande längtar efter att löpträna trots kylan.

I helgen firade vi vår dotters födelsedag och jag fick en inblick i skillnaden mellan barns och vuxnas värld. Hon är nu 11 år och står på gränsen till att vara vuxen och pendlar mellan ett barns behov och en vuxen persons behov av integritet (barn behöver också integritet men just nu är ytterligheterna extra stora). Vad var då den stora katastrofen undrar säkert ni? Inget dramatiskt med tankeväckande för en småbarnsfar på 45 år.

Kärlek och omtanke är just nu i hennes liv något som hon tar för självklart och då är handlingar mycket viktiga och ett stort bevis på just omvårdnad och kärlek. Att inte läsa hennes önskelista noggrant och förstå att 1 till och med 5 är en rangordning och inte likhetstecken är vuxen dumt. Klart att hon blir besviken och ser det som ett misstroendevotum mot henne hon har ju allt annat. Pedagogen pappa försöker då lite lätt vuxet irriterad förklara det här med vikten av kärlek, värme mat på bordet. Inte riktigt läge pappa får jag till svar och det stämmer nog.

Tänk på att uppfylla lite önskningar mot er själva och mot andra i er omgivning till jul men glöm inte att slänga ett extra öga på önskelistorna för det kan ibland ha extra stor betydelse. Min största önskan förutom lyckliga barn, fred på jorden och allt annat är att komma igång och löpträna igen. Det är barnsligt nog nummer ett på min önskelista =)

Peace Love och Löparskor!

Vilken service sa du?

Jag har under några års tid inhandlat en hel del hemelektronik både till mig själv och diverse släktingar. Vi har haft en period av total utradering av gamla prylar som datorer, tv, radio, hemmabio, telefoner, dammsugare, kaffemaskiner, diskmaskiner, tvättmaskiner och torktumlare.

Kontakten med branschens säljare har varit mer än frekvent och oftast för att inte säga alltid så möts jag av en vägg. Servicen är under all kritik och inte som jag förväntar mig. Lite grann som att anlita en hantverkare som uppfyller alla våra nidbilder, för det finns dom som är otroligt skickliga och stolta över sitt yrke även där.

När jag har diskuterat detta med mina vänner så visar det säg att alla har en liknande uppfattning och att det oftast är en plåga att inhandla elektronik för många. Jag undrar därför vem har satt de kraven på branschen eller är det vi som inte säger ifrån tillräckligt. Om jag fick välja skulle jag lätt byta en timmes öppettid mot en förväntad service och hjälp när jag står där och ser villrådig ut.

Det finns dock undantag fick jag upptäcka till min stora glädje. I vår familj har vi bestämt oss för att köpa alla julklappar på nätet i år. Det tar mindre tid, blir inte så mycket åka med bilen och servicen från deras hemsida är densamma som från personalen i butiken. Sagt och gjort hustrun och jag har surfat runt jämfört priser och beställt.

En av dessa leverantörer av barnens julklappar visade sig inte få riktigt tydlig information från tillverkaren och kunde därför inte leverera som utlovat. Suck tänkte vi då blir det som vanligt panik vad ska vi hitta på nu. Men vad vi misstog oss på vår förutfattade mening Lotta Schöld på Macoteket ställde upp och svarade på mail med vändande post till och med på sin fritid. Inte helt nödvändigt att ta till sin ledighet men wow! Trots att vi inte riktigt vet om vi hinner får julklapparna till jul. Så känns deras bemötande som en sak som gör att vi inte hittar på något annat utan väntar.

Tänk om alla handlare i julklappstider kunde anamma detta då tror jag stressen faktiskt skulle bli lite mindre.

Peace Love och Löparskor!

Träningspass 2

Veckan har gått i lite moll då kroppen varit mycket trött efter 3 veckors intensiv förkylning. Det är ingen idé att ta det där med grabbförkylning och kvinnor som föder barn det kan ni redan.

Coach Ingmarie har peppat mig att ta det försiktigt i början och det behövs jag är tillbaka på noll. Dagens runda fortsatte därför med inriktning på att röra sig i cirka 30 min. Vilken tur jag hade Malmköping låg i ljuvlig vinterskrud och - 12 grader ute och sooooool.

Rundan gick utmed halvt om halvt skottade trottoarer men mina snökedjor till skorna fungerar helt fantastiskt vilket grepp.

Trött och glad pockade Erik 3 år på läsning av saga och den vanliga middagsluren vilket var så skönt. Jag har svårt att tänka mig en bättre träningsdag en lördag i december nådens år 2010 =)

Peace Love och Snödkejor!

Äntligen äntligen äntligen

Som jag har väntat och längtat efter denna dag i tre långa veckor med snuva och ont i kroppen om vart annat.

Vågen har pekat i fel riktning och godismonstret i mig har hjälpt till att spä på gram till kilon. Jag kände mig mer än på topp när jag plockade på mig underställ, vinterfodrade löpartights, min fleecejacka, toppluva, handskar, löparskor och ryggsäck med vidhängande pannlampa.

Vinterkvällen var gnistrande kall och stjärnklar med knarrande snö som en gammal rostig logdörr. Färden gick i makligt tempo eller gångtempo men det gör inget säger MarathonMia så jag log och lunkade vidare lycklig som tjuren Färdinand under sin korkek.

Äntligen är jag igång igen och jag kommer njuta varje sekund av det; Peace Love och Löparskor!

Ler, kan inte annat

Måndag morgon 06:30 och -15 grader ute sitter jag här med en kopp kaffe och en lussebulle och bara ler. Idag känner jag mig helt frisk efter alla vedermödor och förkylningar och jag tänker utnyttja den stora förmånen att vara egen.

När jag bestämde mig för att starta eget så var en av anledningarna en större flexibilitet när det gäller våra barn. Dels ger det mig och Jessica (min hustru) inga som helst problem kring VAB då jag oftast jobbar hemma. Sen den stora fördelen att slippa detta ständiga dagis och att alltid vara hemma när barnen kommer från skolan.

Så en morgon som denna stjärnklar och kall bestämde jag mig och ringde dagis. Killarna blir hemma idag meddelade jag , det är för kallt att vara ute i någon större utsträckning och sen är risken att dom drar på sig massa sjukdomar. Låter förståndigt lät föreståndaren Annika på förskolan, här går maginfluensa, feber och förkylningar.

Jag smög in med frukost till killarna och väckte dom och frågade är det okej att inte gå till dagis idag? Å vad mysigt sa Carl och somnade om och jag kunde inte sluta le.

Peace Love och Löparskor!

Tidig vinter i år igen

Tänk nu är det lagom kallt -5 grader torrt i luften med fin snö i driver. Perfekt för att ge sig ut och springa på grusvägarna runt Malmköping. Jag har för första gången beställt broddar till löparskorna som jag ivrigt väntar på, samt ett nytt underställ i merinoull med polokrage. Med andra ord får det gärna vara ordentligt kallt hela vintern, inget kan stoppa träning utomhus nu.

Tyvärr tillåter inte hälsan det då min förkylning fortfarande sitter i. Men jag är inte ensam kunde jag konstatera när jag läste tidningen (SVD) i morse. Får dock lite motion av snöskottningen, tack och lov att det bara är pudersnö för som det har snöat de två sista dygnen.

Ikväll kommer jag dopa mig med ipren och diverse naturläkemedel. Har sedan länge biljetter till I hetaste laget med övernattning på hotell och middag i Stockholm. Tänker inte missa en natt på tu man hand med min älskade Jessica hur jag än mår, så de så!

Peace Love och Löparskor!

Nä nu är jag trött på detta

Mycket kan jag stå ut med men att dras med en förkylning i snart tre veckor känns inte helt optimalt, varken för själen eller lekamen.

Jag har faktiskt lyckats med att dra på mig lite vikt i fel riktning vilket är pepparkakornas fel och brist på träning förstås.

Återkommer med mer info vad doktorn säger, sätter en 10:a på att ta en huvudvärkstablett och gå hem och lägg dig =)

Jag vill vara frisk och träna FFS!

Peace Love och Löparskor

Äntligen har jag varit på kändisbröllop!

Å det var helt underbart hela kyrkan var fullsatt till bristningsgränsen. Alla kvinnor grät och herrarna var rörda till tårar. Prästen lovade att det var det vackraste brudparet som han någonsin skådat.

Bröllopet stod mellan Petra Månström SVD:s stjärnbloggare och Tom Selleck nu lite gråsprängd i håret men en mustasch lika blank och svart som i sin ungdoms dagar.

Han stiligt iförd en svart blank Adidas träningsoverall med vita sneakers, hon i en vacker brudklänning vacker som en maräng med 9 meter långt släp. Brudparet skred majestätiskt uppför altargången och rosenblad virvlade i luften. Två vackra vita svanar agerade brudnäbbar med små princesskronor på den nätta hjässan.

Till min förvåning börjar hon så smått blinka åt mitt håll när prästen läser välsignelsen över ringen. Jag blir knallröd om kinderna och undrar vad hon menar, mitt under vigselakten. Sedan lyfter hon lite nätt på brudsläpet och förklaringen är uppenbar. På hennes fötter sitter ett par lila löparskor av märket Icebug. Avundsjuk javisst är jag det jag vill också ha ett par lila Icebugs =)

När jag väl vaknade så kunde jag inte annat än förvånas över att Petra valde just dom skorna till bröllopet hon är ju mycket modemedveten. Men det är klart mannen hon valde går ju inte av för hackor =)

Peace Love och Löparskor tror jag har lite träningsabstinens liksom!

Träning inställd denna vecka

Precis när jag kände att nu är det dags att ge sig ut, så var det bara att ge sig tillbaka till sängen. Jag fryser och hurvar om var annat och har en huvudvärk som jag aldrig känt på maken, jo en gång var det värre faktiskt men det är en helt annan historia med ryggmärgsprov och annat.

Återkommer med fin fina skriverier om träning snart igen och slarva inte med eran träning bara för att jag är sjuk =)

Peace Love och Löparsor

Tappa inte sugen, världen är full av tappade sugar!

Under min tidiga tonårstid älskade jag de svartvita filmerna som gick på söndag eftermiddagar. Det var en härlig blandning av Nils Poppe, Edvard Person, Andersonskans Kalle, och supersnyftaren Rännstensungar med Conelis Vreeswijk.

För att inte tala om alla dessa spännande filmer från det stora landet i väst med Fred Astaire, Gene Kelly, Ginger Rogers, Elvis Presley och June Allyson , listan kan göras hur lång som helst och jag har säkert glömt hälften.

Tänk er att sitta där en gråmulen söndag i ett stort hus på landet och höra regnet smattra mot rutorna med en snygg svartvit film på TV. Hunden Laban som var en stor svart Labrador snarkar så det dånar vid mina fötter i soffan. Kan barndomsminnen bli bättre än så? Ja för att inte glömma alla ridturer med min vän Helena som var..... eller är helt galen när det kommer till barbacka ridning på våra hästar utmed sjöstränder och naturhinder i skogen.

Alla dessa minne bara för att jag är så sugen på att ge mig ut och springa nu när förkylningen börjar släppa. Jag ska dock vila några dagar till så att jag inte är för het på gröten och får den i halsen =)

Lovar er jag har inte tappat sugen tvärt om, Peace Love och Löparskor!

ibland blir jag bergtagen på ett bra sätt

Ibland hittar jag saker som verkligen berör sådär underbart djupt. Det har tyvärr blivit allt längre medan gångerna allt som jag har ökat i ålder och vishet =)

Idag hände det dock via Facebook av alla ställen. En god vän hade länkat en låt via spotify som berörde mig oerhört. Artisten är dansk Rasmus Seebach och ni

har säkert hör några av låtarna på radion men den jag fastnade för är "Den jeg er" som är sista spåret på skivan. Jag spelar den om och om igen och har så gjort hela dagen.

Fattar nästan inte ett skvatt av vad han säger men rytmen, känslan och musiken tilltalar mig enormt. Den tänder ett ljus av och enorm energi inom mig och hela själen leeeeer.

Underbart med sådana dagar eller hur =)

Peace Love och Löparskor, dags att trösta barn och laga mat!

Rasmus Seebach – Den jeg er

bilden är från Rasmus Seebach single omslag

Söndag och tandgnissel

Så var det söndagkväll och uppbrott inför ny vecka. Klippning av tånaglar, badning, mat och allt som kan tänkas är svårt för mina små tappra krigare.

Tårar och tandgnissel avlöser varandra hela kvällen. Först Carl som inte lyssnar och har kommit in i någon form av 6-års trots, Erik som inte lyssnar med sin 3-års trots och Nathalie som surfar på någon prepubertal våg och inte lyssnar och är arg titt som tätt.

Lägg därtill sjuk man i sina bästa år med sprängande huvudvärk och feber. En stycken tapper hustru och moder som sliter ihjäl sig på jobbet och allt här hemma. Det är kanske inte undra på att söndagar blir just sönderdagar =)

Under alla omständigheter har vi haft en trevlig helg trots att vi missade bästa vännens 40 års firande i Örebro. Vi får helt enkelt se fram mot julafton och i väntan på den ta en dag i taget.

Veckans träning ligger på halt tills feber mm släpper för min del och under tiden surfar och läser jag på allt som har med träning att göra.

Nu ska två slitna föräldrar ta en kopp te och försöka planer kommande veckas alla aktiviteter och sen väntar programmet The Event, det brukar inte var så lugnt det heller men jag slipper i alla fall städa efter dom.

Väl mött nästa vecka mina vänner, Peace Love och Löparskor!

Är Zlatan dålig när han inte vinner eller?

Alltså det här med rättvisa är inte lätt att lära sina barn det blir lätt en kedjereaktion mellan syskon. Eller som den gamla sagan katten på råttan, råttan på repet.... osv

Nathalie är 11 år och vill inte leka med sin lillebror Carl 5 år vilket jag under vissa förhållanden kan förstå. Men att hon alltid säger nej för att bevisa sin makt är inte okej tycker jag. Carls besvikelse går ut över Erik 3 år när Carl använder samma taktik för att hävda sig.

I vår familj har vi försökt hantera detta på lite olika sätt, dels genom diskussioner med barnen men även ibland ilska när föräldrarna är trötta och humöret rinner över. Ilskan fungerar inte alls (tack och lov) utan efter ett antal omgångar med att försöka förklara för alla inblandade, att som du själv vill bli behandlad ska du behandla andra.

Jag kan aldrig sluta att förundras över hur snabbt barn plockar upp skeenden från vuxenvärlden. Jag tycker att Nathalies agerande lätt kan hittas i TV världen så som serier Robinson, Idol och många andra populära tv-program.

Är det så vi vuxna vill att våra barn ska bli, om inte varför denna ständiga likriktning i dockhus program och tävlingsprogram. Var tog min generations vinna är inte det viktiga utan att det är viktiga är att delta.

Som min son Carl påpekade härom dagen, Zlatan är dålig han vann inte, begreppet dålig är tydligen synonymt med att inte vinna i en 5 årings liv. Tänk om han inte får en motbild mot detta utan skolas in i det synsättet i vuxenvärlden. Finns det då någon som helst anledning till att börja med någonting så länge som du inte är bäst. Hur kan du bli bäst utan att försöka, träna och kämpa, det vill säga deltaga.

Därför vill jag göra ett upprop till alla min medmänniskor. Våga visa att det är inte vinsten som är det yttersta målet. Utan att våga och försöka att utmana dig själv är den enda vinsten som räknas, det är genom detta vi växer som människor.

Peace Love och Löparskor!

Förkylning eller vad det nu är

http://bilder.alltinggratis.se/

Tänka sig det följer gamla invanda mönster, när inte jag kan sova så sover barnen som stockar och tvärt om. Det slår aldrig fel, jo det gör det säkert men inte tillräckligt ofta för att jag ska ta notis om det.

Dagen två av grabbförkylningen eller vad det nu är har accelererat förkylningsgraden en aning med dunkande huvudvärk och kraftigt utflöde ur näshålan. Det är med andra ord inte läga för annat än vila och kurering.

I natt drömde jag om att jag intervalltränade med våran hund Leasa som för övrigt är en tax med korta ben. Hon slog mig med råge hur mycket jag en tog i. När jag nu drömmer om träning är det OK att kalla mig själv för köpare? Eller när uppfyller jag det jag kanske bara är motionär än så länge.

När jag för många år sedan jobbade inom finansbranschen så existerade ett aktieorakel på diverse internetsidor som kallade sig för 'löparen'. Han hade en fantastisk näsa för hur aktiemarknaden reagerade och gjorde så mycket uppmärksamhet, så om jag inte minns helt fel så hamnade han i någon TV-soffa så småningom. Den mannen sprang enligt honom själv varje dag och fnulade på diverse statistik och matematiska formler. Kanske begreppet varje dag uppfyller titeln Löpare.

Frågan är om jag blir en bättre löpare för att jag kan titulera mig löpare? Mig veterligen så blir jag inte en bra chef för att jag har titeln chef. När jag tänker efter så är titeln egentligen inget att stå efter. Jag tränar än himla massa nu som jag inte gjort på sju år och trivs med det, jag har till och med förändrat min livsstil radikalt. Denna förändring är egentligen en större bedrift enligt mig själv och det kanske är så att jag har blivit en 'ny' människa. Helt enkelt Jesper Scheutz version 2.0

Peace Löve och Löparskor!

Ojda =)

Jaha nu har jag kvitto på gårdagens träningspass, feber feber feber. Inte undra på att det kändes tungt och jag borde ha sett signalerna.

Strunt samma nu gäller det att snabbt bli frisk och gärna till helgen då bästa vännens 40 årsfest står på agendan.

Så nu kryper jag ner i sängen igen med min deckare och väntar på Thai mat på väg hem från Eskiltuna =)

Peace Love och Löparskor!

Ett rådjur, räv och jag

När jag vaknade upp i morse insåg jag att gubben med kebba hade vaknat, inte bara huvudbonaden på utan den sura minen.

Jag masade mig upp och körde Nathalie till skolan och hem åt lite frukost. Framåt lunch började rastlösheten dra i benen måste komma ut och träna.

Efter lite pluggande och läsande skönlitteratur gav jag mig ut fortfarande sur gubbe i keps, flytta på er snorvalpar här kommer en som kör illa, långsamt och är på dåligt humör ropade mitt inre. Tanken på att en ytterligare vilodag var något jag borde unna mig. Jag vet sen många år att just dom tankarna får mig att bli sådär träligt envis.

Pling sa det i huvudet jag ska ut och pulsa i snön bara som bestraffning för att jag tänkt tanken om vilodag. Herre gud hur barnslig får jag vara vid 45 års ålder =)

Pulsade i snö gjorde jag fy fxx vad jobbigt, efter 3 kilometer kom krampen i vader och lår. Lika långt hem som tillbaka så bara att fortsätta. Ska inte plåga er med allt som for ur min mun under resterande rundan men har jag inte träningsvärk i morgon kommer jag aldrig ha det.

Jag måste göra någonting åt min invishet annars kommer jag att skada mig och det vill jag inte. Hur gör ni med er envishet och när kroppen börjar säga ifrån?

Meningen med livet

Meningen med livet har alltid gäckat människan sen tidens ursprung har jag läst någonstans för länge sedan.

Då jag tillhör den kategorin som alltid funderar och tänker så har även det spörsmålet upptagit en del av min tid i tankevärlden.

På senare år har jag dock märkt att just den frågan inte är lika aktuell som tidigare. Kan egentligen inte sätta fingret på vad som har förändrats, som förpassar denna livsgåta till skuggorna. Kanske är det livserfarenheten vad vet jag men frågeställningen dök upp på nytt härom dagen.

Det hela började med att jag och hustrun hade bänkat oss framför mördare okänd. En engelsk kriminalserie som är välskriven och välspelad, kan dock tycka att de tre senaste avsnitten är något sämre. Strunt samma det är inte serien i sig som är grejen, ni ser vad jag funderar =)

Dagens avsnitt utspelar sig på ett mentalsjukhus för våldsbenägna människor. Sjukhuset ser mer ut som ett slott med en stor park, sådär typiskt TV-serie engelskt på något vis. Flertalet av dom brottslingar vi möter känns lite som dom är antingen missförstådda, överintelligenta eller hypermanipulativa. Det vill säga svart och vitt och inga gråskalor att hantera för oss TV-tittare.

Helt plötsligt så utbrister Jessica, det är precis det som är meningen med livet. I samma stund ser jag undertexten på skärmen när en av skådespelarna säger, - Mötet mellan människor är meningen med livet.

Så enkelt, rent och okomplicerat vad vore livet utan möten och interaktion med andra människor. Vi både kände som vi hittat en 'Gral' den där kvällen och har diskuterat det mycket sedan dess. Det som har funnits framför människor i alla tider, medmänniskan och ändå detta ständiga sökande i allt.

Jag undrar ibland hur vår moderna samhällsutveckling påverkar oss i detta. Vårt gemensamma samhälle domineras idag av begreppen ensam är stark, jag är mitt eget varumärke, generationer bor längre och längre ifrån varandra men vi lever trängre och trängre med främlingar.

Vår 'Gral' denna kväll kanske inte är din, men helt klart fick det min familj att fundera över vilka värden som styr våra liv. Jag tror att vår längtan efter häftiga upplevelser, behov av egocentrering, ensamhet osv som genomsyrar vår världsbild är ett mått på hur vårt samhälle mår. I mitt tycke speglar det inte människans egentliga behov utan frånvaron av en mänsklig närvaro.

Peace Love och Löparskor!

Intervall 1-5-1

Soligt och ett vintrigt landskap susade förbi en lättfotad löpare idag under dennes träningsrunda. Denna löpare var jag som njöt av en stilla dag med klarblå himmel och en sol så god. Temperaturen var strax under nollan och en torr härlig luft drogs ned i en flåsande 45 årings lunger.

På dagen träning stod intervall pass 1-2-3-4-5-4-3-2-1 med 1 minuts vila mellan varje. Jag sprang på en frusen grusväg som jag aldrig sprungit tidigare och förvånades över hur mycket korta backar det var under dessa totalt 7,5 km. Hela rundan kändes överlag bra och jag hade bra klipp i benen mot slutet och formligen flög upp för backarna.

Väl hemma studsade jag in i köket fixade ett glas varm O'boy och en tallrik yoghurt med banan och müsli. Det smakade döds skönt i kistan =)

Peace Love och Löparskor!

Ondingar och Godingar

bild tillhörande www.starwars.com

Min äldsta son Carl har alltid varit ett mycket aktivt barn med en stor portion fantasi och livsglädje. Han är nu 5 år 0ch kan i timtal fightas mot rymdmonster och fantasifigurer med tillhörande ljudeffekter som kommer ur hans mun. Oftast har han inget 'fysiskt' vapen utan armar och ben får vara ställföreträdare till laservapen och svärd.

Det är en relativt enkel värld han befinner sig i stridens hetta. Dessa består av Ondingar och Godingar och ni hör själva vilka som är motståndaren. När jag en gång frågade honom hur han ser att någon är en onding, så svarade han - Det frågar jag!

Med andra ord så väljer man i hans fantasivärld en god eller en ond sida beroende på det faktum just valet. Ingen politik, ideologi eller religion styr i denna världen utan det 'fria valet' att vara ond eller god.

Jag kanske inte behöver berätta vem som alltid vinner det ligger liksom i sakens natur att de goda alltid vinner. En parallell till detta är att vinner du inte så är du dålig oavsett om det är TV-spel eller löpning eller fotboll på TV. Han ställde sig en dag frågan (lite förvånat) är Zlatan dålig? Han hade då förlorat en match i fotboll som hustrun refererade till när hon läste morgontidningen. Vi försöker då som alltid förklara att vinna är inte alltid en fråga om bra eller dålig, eller är det så även hos vuxna, vad förmedlar vi mellan raderna egentligen.

Hmm Carls värld är efter omständigheterna inte så okomplicerad ändå, frågan är bara när han för första gången uppfattar fienden utan attribut så som ond eller god.

Peace Love och Löparskor mina vänner!

Skön njutningsrunda

Så där nu ar jag ikapp med socialt umgänge utfodring av barn och fyrbeningar. Här kommer sammanfattningen av dagens runda.

Dagens träningsrunda gick av stapeln utmed sörmlandsleden de första 5 kilometrarna. Det är en passage som jag har döpt till, hålltunganrättimun.se på grund av den ansamling av rötter, sten som utgör den egentliga svårigheten. Det ska dock tilläggas att stigen snirklar sig i alla riktningar än rakt fram samt en hel del stigningar.

Fördelen för mig just nu är att den gör att jag håller nere tempot, men uppe pulsen. Dock är tungan rätt i munnen ett måste för att du behöver planera var du sätter fötterna innan du gör det. I annat fall åker du på ända snabbare en kvickt. Så i huvudet går mantrat inte för fort lyft på fötterna inte för fort osv.

Trots detta lyckades jag stå på ända de grövsta i en utförslöpa som var snorhal av frost och rötter. Ingen bra kombination men jag springer inte med armbågen tänkte jag och löpte vidare dock glad över att det inte var knät som jag använd för att dämpa fallet. Nu har jag en armbåge stor som en apelsin men med det skillnaden att den är blå istället för orange.
Tillbaka till fördelarna är att den snirklande stigen ger ett så omväxlande landskap som gör att tiden fullständigt försvinner. Jag blir helt uppslukad av tid rum och natur och det är så skönt med den tysta vindstilla skogen.

Efter de första 5 kilometrarna tar grusvägen vid och slingan vänder hemåt. Det var glada ben och en lycklig själ som sträckte ut i en novembersol som stod lågt över skogsridån i fjärran. Tänk att vi har en november som fortfarande inbjuder till fantastisk löpning i alla fall i min del av Sverige. Det är bara att passa på att njuta för fullt för ett tu tre så ar vi snön här och det blir betydligt blötare att springa i skogen.
Kilometrarna på vägen hem rusade fram dock kände jag av lite trötthet i ljumskarna så sista två kilometrarna slog jag av på tempot. Fullständigt nöjd och glad tog jag mig an fika sugna vänner som knackade på dörren när jag klev innanför dörren. En dag som denna kommer jag leva på länge =) Sol 12 kilometers löprunda och jag är inte ens trött utan bara pigg och glad vem kunde tro det för 10 månader sen, inte jag!

Peace Love och Löparskor mina vänner!

Endast tomten är vaken... och hunden

Tänk vad tyst det blir i huset när väl barnen har somnat, Tv:n är avstängd och hundarna kommit till ro. Inte ens datorn susar den överröstas av mitt inre brus efter dagens höga ljudnivå. Tänk att två busiga killar med kompis hemma kan gör en så trött.

Kvällens Skavlan blev en annorlunda kväll, två småbarnsföräldrar halvsov framför programmet. Vi lyckades ändå småle åt blyga gäster med stormhatt och solglasögon, gapiga politikerhustru med bautafrisyr, den ljusskygga Eva och den så brittiska skådespelaren som spelar Mr Barneby. Tänk vilka olika värdar vi lever i vi människor trots att vi har samma grundläggande behov.

Så sitter jag här och njuter av tystnaden och går igenom mina bloggvänners senaste alster och tänker och fnular lite. Mycket skrivs det och funderas det på olika håll jag måste försöka dra ihop det där eventet jag planerade på i höstas. Det vore så otroligt roligt att försöka träffa alla dessa fantastiska bloggare.

Morgondagen blir det fika med goda vänner från en närbelägen stad med domkyrka. Innan dess ska jag ta mig an ett av mina långpass så det blir lite träning denna vecka trots förkylningen. Långpass är i och för sig en definitionsfråga men för mig är det löpning i 140 - 150 puls så länge som jag njuter och ler. Brukar bli en si så där 75 minuter vilket är en ocean av tid om jag jämför med för 10 månader sen då jag svettades av att gå upp för trappan inomhus.

Tänk vad detta år har varit ett revolutionens år för mig och vad väntar då inte runt hörnet om de fortsätter såhär =)

Nu puffar Leasa på mig att jag ska gå och sova så hon slipper passa på mig. En strävhårig tax dam lyder man dom blir lätt lite långsinta.

Peace Love och Löparskor!

Varde ljus över jorden

Första passet efter lilla förkylningen gick av stapeln idag. Full mundering med Silva pannlampa och batteriet i en liten ryggsäck.

Intervall pass 8 X 3 minuter med 1 minuts gåvila och tanken var att jag skulle hålla mig utanför min komfortzon för att avvika från mina långpass.

Gud vad jag sprang sista 2 intervallerna var en plåga mycket mjölksyra och andning som tog i mot, men gud nummer två vad skönt det var.

Nu dags för en dusch och kyckling kokt i tomat och mejram med klyftpotatis =)

Peace Love och Löparskor!

Sista passet för veckan

Japp nu var sista passet för veckan avklarat och det var underbart skön runda. Upptäckte till min förvåning att det inte var intervallträning idag utan ett av två långpass som är planerade för veckan. Tura att Mr Teflonminne har sin träningsdagbok. Nästan 10km blev det med 10 minuters upp- och nedjoggning.

Nu är långt inte så långt för mig ännu men med tanke på att jag väg

de 103 kg för 10 månader sen och jag inte kunde röra mig utan att gå sönder. Jag är otroligt glad att idag väga 83 kg och faktiskt kan röra mig i maklig fart framår utan att gå sönder.

Nu bär det av till goda vänner för en bit mat och lite intellektuellt utbyte, istället för dagarnas ständiga nej Carl gör inte så, nej Erik hoppa inte i sängarna osv.

Trevlig helg på er mina vänner, Peace Love och Löparskor

Inte för att jag kan utan för att jag vill

Idag inträffade en ny känsla i mitt löparliv. När jag vaknade upp klockan 06:30 utfodrat ungar och hundar och fixat en barnvakt för 60 minuter så gav jag mig ut.

Min kropp sa nämligen till mig jag vill springa inte för att jag kan utan för att jag vill!! Behöver säkert inte skriva er på näsan hur det kändes inombords =)

Tanken var att hålla igång mellan 30 och 40 minuter med en puls som ligger i intervallet 140-150 bpm. Turen gick därför runt Malmköpings små stigar, motionsspår och utmed sjön Henaren. Vädret var lagom det vill säga +5 grader grådis men uppehåll och vindstilla. Underlaget är mjukt och behagligt såhär års men det gäller på vissa ställen att hålla koll för en och annan hal rot grinar mot en.

Väl hemma kände jag mig pigg och glad samt lite sprallig i benen. Nu väntar lite tvagning, mat och dryck för att sedan kasta mig över lite styrketräning. Jag är knäpp jag vet men motivationen är tillbaka =)

Pace Love och Löparskor!

Full fart i bassängen

Dagens träningsrunda bestod av vattenlöpning i 30 minuter. Dessa var fördelade på 10 * 2 minuters intervaller med 1 minuts gåvila eller, begreppet simvila låter helknasigt ? Finns det någon språkpolis så rätta mig gärna och andra sidan vattenlöpning vad är det för ord? I alla fall svetten lackade och mjölksyran bet bra i benen. Men efter rundan var min träningsvärk från löprundan som bortblåst =)

Strunt samma kärt barn har många namn så jag ska inte 'fördjupa' mig i det någon förklaring 'dyker' säkert upp ändå.

Väl hemma tog jag hand om bröd degen som stod på jäsning då anneliten har satt fart på mitt intresse för brödbakning igen. Att knåda degar är bra för massör träningen av händernas muskulatur , även vattenlöpningen hjälper till där. Nä nu ska jag inte 'deg'gradera min blogg med flera dåliga ordvitsar. Risken finns att ni inte tror jag har 'rent' mjöl i påsen.

Dags att ta ut underverket ur ugnen och hämta barnen på dagis.

Peace Löve och Löparskor!

MAQ slitigt hur kommer det sig ser så lätt ut på pappret.

Men hallå vad jobbigt detta var då da. Jag har lite sporadiskt kört ett MAQ program jag hittade på nätet. Det är ett antal komplexa rörelser som ska förbättra koordination och core stabilitet som i sin tur ska hjälpa mig på traven att bli en bättre löpare.

När jag diskuterade med Ingmarie hur jag bör lägga upp min framtida träning över vintern så gav jag henne dessa övningar och hon tyckte det såg bra ut att starta med. Denna vecka hade jag satt som start vecka att köra MAQ programmet som är tänkt att löpa tre dagar i veckan. På pappret ser det inte alls så besvärligt ut, men tjena vad jag fick slita, detta trots all styrketräning över sommaren och hösten. Var jag inte så envis och lovat att köra detta så var jag färdig att kliva av. effektivt är det har redan nu träningsvärk =D

Så här ser veckoprogrammet ut där jag idag körde A passet.

Övningspass A

1. 10 st Knäböj (olympisk) med pinne över huvudet

2. 15st / ben utfallssteg

3. 5st / sida Bålrullning

4. 10st / ben Hamstring

5. 2 x 30 sek Core, basic

Övningspass B

1. 10 st Knäböj (olympisk) med pinne över huvudet

2. 4st / ben Draken med vikt

3. 30 sekunder / ben Core X pekande hunden

4. 15 st / sida Diagonal med vikt

5. 15 st situps med pinne

Övningspass C

1. 15 st / ben Utfall med vikt

2. 4st / ben Draken med vikt

3. 10 st Knäböj med pinne bakom huvudet

4. 10 st / ben Hamstring

5. 30 sek / ben Core sida

Ni hittar enklast övningarna genom att söka på nätet, jag vill inte klippa in dom, allt det där med upphovs rätt mm. Boken finns i alla fall att köpa här för den som är lite nyfiken.

I morgon väntar övningspass B och vattenlöpning med pappa i Flens badhus. Har ni vägarna förbi så haka på det öppnar 12:00, perfekt lunchträning =)

Peace Love och Löparskor!

Mycket längre och mycket bättre

Det är inte alltid längden som räknas eller hur men i nästan alla sammanhang har det en viss tjusning.

Idag hade jag på inrådan av Ingmarie att ta det lugnt med dubbla utropstecken. Det har sin förklaring i att jag sist blev för sliten efter mitt njutningspass. Tanken med njutningspass är att jag ska njuta hela vägen, inte tänka på tiden eller längden utan bara flyta på. Detta som en total motsatts till mina intervallpass och på så sätt hålla inspirationen och transpirationen uppe =)

Nu var det ju det att Ingmaries ville att jag skulle dra ner på längden på träningspasset för att återhämta mig snabbare. Så blev det liksom nästan för jag vet inte riktigt vad som hände men skönt var det.

Rundan gick de första fem kilometrarna utmed en kuperad del av Sörmlandsleden. Där gäller det att inte gå på för hårt utan se var du sätter fötterna annars går du omkull. Det var gula löv med silverskimrande frost och vackert och klart väder. Stigen går upp och ner höger vänster så du hinner aldrig tänka på tiden. Lerigt var det så i uppförsluten går fötterna åt alla håll utom framåt, vattenpussarna är kalla och bitande, berghällarna riktigt hala och gnistrande.

Resterande fem kilometer är grusväg där jag njöt hela vägen hem i solskenet och gud vad skönt att kunna sträcka ut benen. Nu väntar ett hett bad för glada fötter och en trött kropp =)

Peace Love och Löparskor!

Dagen då jag inte kom ut eller in

Kan inte klaga på min träningsmotivation den sista veckan den har verkligen kommit tillbaka tack vare Ingmaries smarta knep.

Detta till trots, jag hade faktiskt lovat mig själv löpning idag som blev inställt, då lovade jag mig motionscykel och sedan var klockan halv åtta på kvällen.

Men inte har jag latat mig idag det kan jag lugnt lovat er. Jag har äntligen dragit igång att konvertera vårt gamla kök till barnens myskrypin. Det har konkats grejer så som gamla skåp, spisar, fläktar, kläder, prylar hit och dit och massvis med sopsäckar skräp. Totalt 65 gånger upp och ner för våran trapp mellan våningarna i huset. Var denna energi kom ifrån vet jag inte riktigt men dagen gick i rasande fort och nu ser jag fram mot en kopp hett te i sängen framför tv:n.

Helt slut i rygg och ben och ser fram mot löpningen, MAQ övningar och vattenlöpningen nästa vecka kommer att kännas som rena semestern.

Så nu får ni klara er utan mig nu loggar jag ut för ett dygn, Peace Love och Löparskor!

Intervall 8 * 3 minuter

Sammanfattning kan sägas gud vad skön runda i snö, gegga och grussörja. Målet var att ge sig på sista intervallträningen för denna vecka. Andningen kändes lugn och kontrollerad utan att kännas ett dugg påfrestande som senast.

Passerade ett par jägare som blängde långt efter mig dom var nog avundsjuka på mina nya tights som sitter som en smäck =) Klart bra inköp, tack Runnersworld för ett test i rättan tid.

Väl hemma så stirrar jag på pulsklockans värden som vanligt och får inte ihop det....... Missade en detalj när jag programmerade klockan 8 intervaller hade blivit 10 som vid mina 2 min intervaller. Hmm tyckte väl att sista två intervallerna kändes tunga, hittade dessutom en ny slingrande stig uppför en sandås idag. Den innehöll två stycken långa sugande backar så nu ska jag fira med lite mat och dusch.

Peace Love och Löparskor!

Vissa dagar är vissa dagar

Idag var en sådan där dag då allt var planerat men på löpande fot fick omprioriteras. Tanken var att köra intervaller 3 minuter x 8 med 1 minuts gåvila.

Allt var fixat med barnvakt så att jag skulle komma ut när det var ljust. Snabba instruktioner till barnvakten, skyfflade in de sista tuggorna mat på Erik och Carl och sen iväg.

Temperaturen var +3 grader solen sken och jag hade för lite kläder på mig. Till råga på allt kändes andningen tung och ville inte riktigt komma igång. Vad göra jag stuvade om klockan till 2 minuter x 10 intervaller efter mina 10 minuters uppvärmning.

Jag ska inte säga vad jag tänkte efter intervall 5, jag försökte med alla knep men kylan och de tunga benen hade bestämt sig för att bita sig fast. Skippade rundans avslutande 10 min nedvarvning och skyndade mig hem till en varm dusch.

Efter ett glas choklad Oboy och lunch så undrar jag vad som var så besvärligt, känns riktigt skönt med ny luft i lungorna och lite sol i ögat. Tänk vad lite som behövs för att spykänslan ska gå över = )

Nu väntar nytt intervallpass på lördag och något längre pass på söndag.

Peace Love och Löparskor!

Tack för alla råd

Fick svar idag på mina blodprover avseende efterforskningen varför min trötthet inte släpper. Jag var rädd för att min viktnedgång skapat obalans av järn eller någon annan brist. Alla värden var OK, gröntljus, bara att köra.

Dock finns det två värden som stack ut men fortfarande inom normalspannet med god marginal. Socker och kolesterol inget dramatiskt som läkaren sa och det finns faktiskt inga studier som visar att du lever längre om du sänker dessa komponenter. Men det ser snyggare ut i journalen om du rättar till dessa. Fortsatt lycka till med viktnedgången önskade min läkare och skrattade och jag med =)

Så nu fortsätter satsningen i full karriär med fullt stöd från Ingmarie som knåpar med ett träningsupplägg, kan inte låta henne enbart jobba med min vattenlöpning.

Nu är det inhandlat ett par nya långa löpartights, har provat alla råd utan någon vidare framgång. När så väl nya numret av RunnersWorld dök upp i brevlådan och hade ett test till råga på allt så slog jag till.

I morgon bär det av mot badhuset igen och ett pass vattenlöpning.

Peace Love och Löparskor!

En tur i kvällssolen

En skön sväng i njutartempo en söndag med den skira höstsolen spelande mellan röda och gula trädkronor. Marken är beströdd av gula löv som skimrar i silver av den begynnande frosten, luften är hög och klar.

Jag hade bestämt mig redan från början att jag inte skulle stirra mig blind på tider eller kilometrar. Allt ska avnjutas i skönt tempo sen fick det bli som det blev.

Peace Love och Löparskor, dags att bada barn och läsa saga!

Ps. mina långa löpartights som jag köpte 1995 är nu för stora, jag fick springa och hissa upp dom hela tiden. Inget vidare för löpkänslan att ha rumpan hängandes mellan knäna =) Det kan jag i och för sig leva med denna gång. Ds

Mörkt och kallt liksom

Jag vet inte om ni kan föreställa er hur det är att gå i 9 månader och bara längta efter att få sträcka ut och springa skiten ur sig. För er som gillar mjukglass kommer att förstå denna liknelse, som avspeglar min känsla.

Tänk er en av sommarens riktigt varma dagar och du sitter behagligt tillbakalutad på en parkbänk i skuggan av ett stort träd.

Bredvid dig sitter en liten pojke som äter en mjukglass. Glassen har precis smält sådär lagom så den börjar försiktigt rinna ner på den nybakade rånet. Pojken tittar sig förstrött omkring och är egentligen mätt. En ensam liten vindpust letar sig ner från trädkronan och du sträcker dig sakta fram för att fånga den lilla glassdroppen.

Nä vad gör du säger pojken den är min. Han rycker till och glassen faller ur sitt rån ner på asfalten framför pojkens fötter. Det gör inget den var ändå äcklig säger pojken med ett litet snett leende och sträcker fram det nybakade rånet.

Här säger han uppfordrande och tittar stint på dig. Du sträcker fram handen och får det ynka rånet i din hand. Pojken reser sig och torkar av händerna på sina byxor och springer hem.

Kvar i skuggan av det stora trädet sitter du och stirrar på glassen som sakta smälter och blir till små rännilar som små flugor badar i.

Så det var med glada ben som jag äntligen kom ut i kväll. Klockan har precis passerat 20:00 då jag startar min uppvärmning. Himlen är stjärnklar och det blåser lite lätt och termometern visar plus fyra grader. Intervaller 2 min löpning 1 min gå vila à 10 repetitioner stod på programmet. Denna gång hade jag införskaffat mig en pannlampa som beströdde de mörka grusvägarna som jag for fram över.

De två första kilometrarna kändes lite tunga men efter två rejäla backar med fullt flås så släppte det. Intervall sex till nio kändes gudomliga och den sista hade jag håll som faktiskt släppte när jag kom upp i fart.

En mycket glad och lite trött 44 årig trebarnsfar blev mottagen som en hjälte av hundarna hemma i hallen. Gud vad skönt med en varm dusch, lite optimistiskt att springa med trekvarts tights denna kväll.

Peace Love och Löparskor på er alla vänner!

I går lärde jag mig att möta människor på mitt sätt

I går fick vi besök av Leasas gammelhusse, hon är en Tax på 9 år som flyttade in hos oss i somras. Vi har försökt ses under hela tiden men det har alltid kommit något i vägen tidigare.

Det var med en viss nervositet vi inväntade Carl Fredriks besök på eftermiddagen. Så här i efterhand förstår jag inte vad det var att vara nervös över, men troligen var det mina små demoner som spökade att inte duga till.

Vi har pratats vid en gång i telefonen och skickat sociala meddelande via facebook så lite kläm hade jag fått vilken typ av man / husse jag väntade mig. Om inte så har Leasa visat på under vilka förhållanden hon levt.

Men allt blev så otroligt mycket bättre både Jessica och jag kunde föreställa oss. Vi spenderade cirka 3 timmar i vår matsal med kaffe och kaffebröd som Carl Fredrik tog med sig. Tiden bara flög förbi och vi berörde samtalsämnen allt mellan himmel och jord. Jag fick nya insikter om mitt behov av att starta eget och att det finns andra människor som upplevt samma behov som jag. Det var otroligt befriande tanke och lika självklar när jag hörde den men som på samma sätt är lika svår att få in under skinnet i tanken.

Redan nu har jag planer på att sätta ihop en föreläsnings serie om motivation. Allt för att försöka få människor att hitta sina egna nyklar till livsstils förändringar. Jag kan aldrig göra någonting åt människors livssituation men jag kan hjälpa dom att orka försöka förändra den.

Helt klart är att jag tidigare i mina arbeten har använt för lite av min intuition eller snarare inte litat på den. Det är dags nu att ta fram den för den är ett fantastiskt verktyg.

Efter Carl Fredrik åkt slog det mig vad enkelt det är att möta människor för att jag vill och inte för att jag måste. I mycket av mitt tidigare yrkesliv har jag inte valt vilka människor jag ska möta. Jag har alltid jagats av mål som andra en jag satt upp och andra människor har hela tiden dikterat reglerna för att duga till. Jag kommer naturligtvis att träffa på människor och kunder som jag inte själv kan välja men jag 'måste' inte träffa dom om jag inte vill.

Att leva är för mig att våga, att våga något otänkbart så har det alltid varit i mitt liv.

Ta hand om er därute mina vänner. Fortsättning följer på ett mycket spännande liv.

Peace Love och Löparskor!