måndag 29 november 2010

Äntligen äntligen äntligen


Som jag har väntat och längtat efter denna dag i tre långa veckor med snuva och ont i kroppen om vart annat.

Vågen har pekat i fel riktning och godismonstret i mig har hjälpt till att spä på gram till kilon. Jag kände mig mer än på topp när jag plockade på mig underställ, vinterfodrade löpartights, min fleecejacka, toppluva, handskar, löparskor och ryggsäck med vidhängande pannlampa.

Vinterkvällen var gnistrande kall och stjärnklar med knarrande snö som en gammal rostig logdörr. Färden gick i makligt tempo eller gångtempo men det gör inget säger MarathonMia så jag log och lunkade vidare lycklig som tjuren Färdinand under sin korkek.

Äntligen är jag igång igen och jag kommer njuta varje sekund av det; Peace Love och Löparskor!

5 kommentarer:

  1. Härligt och se!!
    Kul att den där förba-de förkylningen har släppt!

    Jag var också ute i den bitande kylan idag. Känner igen den där knarrande snön :-)

    SvaraRadera
  2. Tack Lennart kan säga att det var tur att jag köpte ett par vintertights på Runnersstore i lördags för dom gick åt =)

    SvaraRadera
  3. Åh vad härligt för dig att äntligen vara igång igen. Tre veckor är lång tid och jag förstår verkligen att du var less!! Hoppas att du har haft din beskärda del så du får vara frisk nu.

    SvaraRadera
  4. Carina, tack det hoppas jag med , önskar mig det i julklapp =)

    SvaraRadera
  5. Snyggt grabben! NU är du på G igen - ser fram emot vårens gemensamma pass :-))

    SvaraRadera