retsemessemster

Jag har alltid varit otroligt nyfiken på det svenska språket. Tyvärr sätter min ordblindhet och svårigheter med särskrivning käppar i hjulet. Ett sätt för mig att träna är att blogga men har även varit långa stunder av skrivandes dikter. Dikterna har tillkommit under stunder av svårmod och uppbrott i mitt liv. Så för närvarande är det bloggande som gäller.

Här kommer ett provsmak som är tillägnat min alltid saknade syster som avled 3 dagar efter vår mycket tidiga födsel 1965.

Skönhet,är något vackert för själen.

Flyktig,som doften av din närvaro.

Dock evig för dig.

Önskar oss evigt liv,utan tröst min inte utan tårar.

Saknar dig.

Tar din hand i min,vi går mot det eviga ljuset.

Som den där första sommardagen tillsammans.

Du ler,jag skrattar.

Vi känner oss som lekande barn på nytt.

Jag är trygg, bär dig i mitt hjärta.

Giver dig läkande balsam, min ljusa varelse.

Finns alltid hos dig, min älskade.

Peace Love och Löparskor mina vänner !