Glöm aldrig långkalsonger

Det var -23 minusgrader i morse när jag vaknade. Jag brukar inte ha långkalsonger på mig då jag reser så mycket i trygg varm miljö samt sitter inne hela dagarna. Med andra ord har inte tyckt det varit nödvändigt.

Idag har jag bittert ångrat det med väntan på tåg på morgonen, väntan på buss på morgonen. Huttrande kom jag till skolan och var avundsjuk på min kursare Linda som kom på byllsad med varmfodrade täckbrallor. Vi pratade om att vi båda var förvånade över att vi mött människor på morgonen med uppknäppta jackor och utan mössa.

På vägen hem fick jag vänta på den tredje bussen innan jag fick plats, som tur var hade jag mina glada kursare att prata och skratta med vilket gjorde att jag glömde kylan.

Väl på T Centralen drack jag en underbart varm kaffelatte och njöt av att växla några ord med min hustru på telefon. Sedan bar det av ut till perrongen.

Väl där i kylan så passerade klockan 10 minuter efter utsatt avgångstid inan vi fick besked om att tåget var försenat. På detta vis höll det på fram och tillbaka med olika besked hit och dit. Det blev nästan 1 timme i kylan med skallrande tänder som följd och rinnande näsa.

Jag hade knappt hunnit tina på tåget när jag klev av en timme senare i Flen. Huttrande gick jag till bilen med förhoppning om att få lite värme under rumpan snabbt. Efter drygt 1 km så tändes varningslampan för oljetrycket, tvärnit och ett samtal till bärgningskåren.

Till min stora besvikelse så skulle jag få vänta i 2 timmar innan hjälp kommer, jag kände hur kylan kröp ännu längre in i märgen. Efter cirka 30 minuters väntan provade jag att starta bilen igen jag frös så jag knappt kunde tänka.

Tydligen hade jag blivit bön hörd varningslampan hade slocknat. Med stelfrusna fingrar fick jag tag på bärgningskåren och avbeställde bärgningen. Som tips gav dom mig att kolla oljenivån då den stränga kylan kan ge fel nivåer då oljan är så trögflytande. Så jag brummade iväg till närmsta bensinstation och fyllde på lite olja, fortfarande ingen ilskt skrikande lampa.

Väl hemma 20:30 istället för 19:oo så blev det en kopp te och lite smörgås, hungrig och stelfrusen tänkte jag på mammas råd om pottan när jag var lite och frös om tårna. Att doppa tårna i pottan var inte att tänka på då jag knappast höll mer än 18 grader inombords, det vill säga stelfrusen på gränsen till likstel.

Ingen träning blev av då jag var för trött efter dagens köldbatalj, det får jag ta igen i morgon. Men en sak är säkert några långkalsonger lär jag inte glömma i morgon =)

Till er alla, Peace Love och Valentinkram!