Mycket vill ha mer

Igår hade min älskade hustru en lång diskussion med vår äldsta son Carl på 5 år. Hela upprinnelsen var att han blivit lovad Lego och inte vilket Lego som helst utan Star Wars. Inget konstigt i det tycker ni säkert och i ärlighetens namn inte jag heller. Problemet utvecklade sig efter hand som de två tittade på Legos hemsida.

Carl ville först ha ett rymdskepp som vi kan kalla A, men efter en stund så trillade även rymdskepp B in i sammanhanget. Helt plötsligt var Carl tvungen att välja vilket skapade enormt stora huvudbry för vår son. Tårarna flödade och Carls föräldrar var inte vatten värda och framför allt inte något freds- eller Nobelpristagare. Det gick inte att föra en diskussion längre allt var dumma föräldrars fel.

Efter att ha lyssnat på de bådas argumentation kunde jag inte annat än att lägga mig i. Jag föreslog helt enkelt ett tredje alternativ till rymdskepp det vill säga C. Oooops eller något liknande, jorden gick visst under, vällingen tog slut, Carls alla leksaker var tråkiga och trasiga, glass är äckligt och så vidare. Listan kan göras lång efter pappans något obegåvade och pedagogiskt inkompetenta handlande. Jag som har 40 högskolepoäng pedagogik borde veta bättre eller hur.

Problemet ligger kanske inte så mycket i mitt handlande utan omedvetna handlande. Vi omger oss med massvis av val i vårt samhälle. Det är allt från vilka skor ska jag springa i, ska jag ha Vattenfall eller Telge Energi, Telia eller Telenor, VIASAT eller Canal+, fiberflinger eller Müsli, honungs- eller jordgubbsfil, fet ost eller mager ost. Vi lever i en vardag där vi ständigt måste välja och det är inte så konstigt egentligen, så varför problemet med ett tredje alternativ rymdskepp C. Det är bara att googla, kolla på prisjakt.se eller pricerunner.com. Handla på nätet eller BR leksaker i Eskilstuna. Kanske ska jag åka till NK i Stockholm där kanske priset är ännu billigare. Då måste jag förstås bli bonusmedlem och samla poäng, eller klistermärken, det kanske finns någon kupong någonstans som ger rabatt. Är jag med i ICA så kanske det i kombination med Statoil och något tysk livsmedelskedja ger ännu mer rabatt.

Ni inser ju hur vi påverkas trots att vi är vuxna med egen vilja, förnuft, skrivkunnighet och intelligens för att inte tala om Internet. Vad blev det nu då för Carl? Vi föll inte för trycket och köpte rymdskepp A, B och C utan det blev ett fjärde alternativ D som han hittade alldeles själv utan mamma och pappas hjälp.

Nähä nu måste jag till Konsum vi har bara 5 tandkrämstuber att välja på. Tänk om Barnavårds Centralen kommer på besök vad ska dom tro??

Peace Love och Löparskor!

träning eller snarare tömning av alla energidepåer!

Uj uj uj tur jag inte visste vad dagen hade i träningsväg när jag kastade benen över sängkanten, då hade jag aldrig gått upp.

Tanken var att ta ett lugnt pass på gymet så jag laddade med sedvanliga helgfrukosten Svenska Dagbladet,, kaffelatte och skinksmörgås.

Bror Johannes ringde och meddelade sin avfärd från Sparreholm till Malmköping iförd Five Fingers och övrig löparutstyrsel. OK sa jag då inväntar jag dig på gymmet om en timme lite drygt. Mycket mer förväntade jag mig inte att bror min skulle ta på sig de 10km som skiljer de två pittoreska landsorts tillhållen åt. Efter ett kort samtal med min mor där hon meddelade att Johannes gett sig iväg så tog löpsuget i mig vid, jag springer och möter honom så klart.

Hoppade i löparkläderna och snörde på mig skorna och ut för att träna mitt nyvunna löparsteg. De två första kilometrarna sträckte jag ut ordentligt med en kilometertid på 5.09, det är sådan skillnad att springa med framfota isättning än min gamla tunga hälisättning. Stannade och joggade på stället någon minut för att hämta andan. Sen följde löpskolning först en kilometer, sedan två, tre, fyra och fem. Var tusan var Johannes någon stans hade det hänt något?

Jag hadde inte mer än tänkt tanken så ser jag hans långhåriga kalufs bakom ett backkrön. Glad som en kalv på grönbete slet jag av mig löpartröjan och saluterade brors ankomst med glädjetjut och applåder. Sedan följdes vi åt de fem kilometrarna hem medans Johannes babblade hela tiden om allt från andningsteknik till scen närvaro. Jag är grymt imponerade över hans kondition för jag tvingade hålla käften och koncentrera mig på mitt löpsteg som fullständigt höll på att fallera av trötthet.

Väl hemma i Malmköping svepte vi i oss lite vatten, kolhydrater och protein för att intaga ett stycken gympass med fokus på axlar, bröst och ryggmuskler. Tusan vad vi slet med hantlar skivstänger och en och annan chinsövning. De personliga rekorden stod som spön i backen. Vi båda var otroligt fokuserade med mördarblickar som skrämde livet ur varandra med mycket gap och primalskrik. Jag tror jag gjorde av med lika mycket kalorier via strupen som i skivstångsövningar =)

Otroligt lyckliga och glada gav vi oss iväg hem för vidare färd mot fikaövning hos vänner i Strängnäs.

I morgon har jag planerat att ha vilodag men man vet aldrig om jag inte har för mycket träningsvärk...... eller så har jag bara hybris just nu! Just det Johannes sena ankomst var att han startade 20 minuter senare en den uppgift jag fick. Så lite tur i oturen fick jag mig en riktig energidepå tömning =D

Peace Love och Löparskor!

Stilla flyter bäcken i Holgerstorp och livet går vidare.

Då var det fredag igen och en härlig helg med träning och familjeliv väntar. Jag pular lite med den nyinköpta datorn för att få allt på plats. Spotify puttrar i bakgrunden med gamla godingar som Toto, Eagles och nu gråter Erik.

Återkommer senare!

Nu så maten i magen vinet i glaset och fredagsmys startar nu, ses och hörs i morgon mina vänner.

Peace Love och Löparskor!

Jag är barnslig jag vet!

I söndags hittade Jessica vår son Erik 3 år när han höll kalsongerna framför sig och hoppandes som en tok i sitt rum. Med en undran i rösten frågade Eriks mor vad gör du Erik. Det självklara svaret var från vår son 'jag klär på mig'.

Jessica stirrade lite förundrat och Erik hoppade vidare med lika stor frenesi som innan. Till saken hör att vi precis var på väg ut och gå en sväng med hundarna med Erik i vagnen. Tanken var att han skulle somna i den stilla sensommar kvällen.

Efter några sekunder som måste varit minuter för Erik frågade hans mor, 'har pappa sagt åt dig att hoppai kläderna?' Jaa svarar Erik utan någon som helst förvåning i rösten och hoppade vidare. Vid det laget kunde inte den ömma moderna hålla sig utan log mot den märkliga synen. Försiktigt tog hon Eriks arm och hjälpte honom på med kläderna och hennes leende fortsatte flera minuter. Jag frågade vad som var fatt när Erik och Jessica kom ned studsande för trappan. Vi fick oss alla ett gott skratt även Erik men jag tror inte han riktigt förstod hur rolig han varit.

Senare på kvällen när både hustrun, Erik, Carl och Nathalie somnat så tänkte jag tillbaka på Eriks reaktion på det jag sagt till honom. Begreppet ordagrant har nog aldrig varit så träffande. Han litade fullt ut på vad pappa ville att han skulle göra.

Måste nog medge att jag själv i vuxen ålder är lika dan som Erik. Jag litar och tror allting gott om min vänner och arbetskamrater. Varför skulle dom ljuga eller vara ironiska, i vilket syfte gagnar det vår relation eller samarbete.

Många minor och törnar har jag gått på med den inställningen till mina medmänniskor. Jag tror dock att jag har tack vare det mött desto fler nära vänner. Människor förtjänar respekt för de dom är varför ska jag döma dom på förhand genom att inte lita på det dom säger.

Behandla andra som du själv vill bli behandlad när blev det gammalmodigt? Jag är lite barnslig jag vet men jävligt stolt över det. Mina vänner vet i alla fall vem jag är och vad jag tycker och tänker.

Peace Love och löparskor, jag kommer aldrig bli rik men har fantastiska vänner!

Den stora Spisråttan slår till igen

Jaha lördag och barnens utflykt till det kommersiella Mecka stod på agendan för att inhandla nya legoateraljer. När det var uppfyllt och räksmörgåsar till de vuxna och pannkakor till de små i magen bar det av hem. Väl hemma möttes vi av en något unken lukt som stötte mot oss när vi öppnade dörren.

Då vi genom årens lopp haft otaliga besök av råttor som har en benägenhet att dö i trossbotten i våra golv, kände vi igen doften direkt. Dödsfallen brukar framkallas av Anticimex dödliga vita gift och då detta inte var aktuellt så var jag lite skeptisk. Men visst lite lik doftade det. Det ska sägas att för två år sen hade vi en råtta som tagit sig in i baksidan av vår köks spis. Denna gång förolyckades den bruna fyrbeningen genom 380 volts stöt då den trillade ner på kontakterna till spisen. Hustrun vägrade att använda den spisen efter denna händelse. Dagen där på bar det av till närmsta vitvaruhandlare och inhandlades en ny spis. I och för sig var det på tiden så jag klagade inte.

I alla fall hungriga var vi och jag tänkte inte mer på råtta då vår fönster stod på vädring. Pasta med ost och skinksås stod på menyn så alla i familjen åt med god aptit. Maten tystade verkligen mun denna måltid då inget tjat om grönsaker förelåg.

Efter maten bar det av till gymmet och mitt B-pass med bänkpress i två varianter, triceps press i två olika varianter samt biceps övning. Efter stretch bar det av hem. Väl hemma så körde jag 20 min kroppsövningar med mina barn dansandes till A-teens Abba covers och stämningen var på topp.

Precis innan jag slank in i duschen så fick jag en ingivelse. Tänk om råttan dött under skåpen i köket. Ut med spisen och mycket riktigt doften tilltog markant urk.... Så det var bara att riva bort alla skåpsocklarna och leta och lukta, näääe inge råtta men vilken stank. Lite brydd så sköt jag till baka spisen men i ögonvrån ser jag lite brunt hår sticka ut genom små små hål i spisen. Döm av min förvåning en råtta har gått och dött på samma vis som två år tidigare men i en helt annan spis. Fram med skruvmejsel och demonterade bakstycket till spisen och ut med det stinkande bruna fyrbeningen........ uuuurk vilken stank.

Sen blev det storstädning efter brunt klägg som runnit överallt så ni förstår ingen ny spis denna gång =\

Ja ja träningen gick i alla fall bra, Peace Love och Löparskor !

Vissa fredagar är skönare på någevis

Fredag igen var det inte det nyss? Denna vecka hastade iväg på ett något krumbuktigt sätt och när jag väl trillade ut så är jag lite utsliten.

På vägen hem passerade jag djuraffären och inhandlade hundmat och två stycken nya hundbäddar. Jag vet det var ett impulsköp med dom var så kanonsnygga. Brun härlig mjuk sammetspläd på ovansidan och under sidan i svart och brunt lite sköldpaddsmönstrat. Ibland känns vissa köp så himla rätt och det kan ju inte alltid vara löpargrejer =)

Väl hemma lagade jag och hustrun mat och drack rosévin med en och annan jordnöt som slank i mellan då jag var hungrig som en varg. Till efterrätt blev det en GB 88:an och en kaffelatte. Nu är jag mätt som en boaorm efter att ha slukat en Gnu hane till frukost.

I morgon är det nya tag i gymmet och inhandling av nytt Lego till sönerna, veckopengen måste ju spenderas. Vi har redan prickat för i katalogen =)

Ta hand om er där ute så kommer en träningsrapport i morgon.

Peace Love och Löparskor!

Övning ger färdighet, envishet ger resultat

Idag när jag gick ner för trappan till gatuplan på jobbet så mötte jag en person som jag inte sett på hela sommaren. Hon är en människa som är väldigt olika mig och som jag inte har så mycket kontakt med i vanliga fall. Efter en mikro sekunds noggrant granskande av hennes blixtsnabba ögon, frös hon till mitt i steget.

Jag vände mig lite förvånat mot henne med en försiktig blick tillbaka. Jesper började hon trevande det finns ju inget kvar av dig, du är som en helt ny människa. Sen gick hon vidare och jag stod kvar med ett litet leende på mina läppar. Det är inte ofta jag blir överrumplad, men nu blev jag det men på samma gång upplevde jag en värme från henne. Så här i efterhand borde jag sagt i alla fall tack. Men det kändes helt fel när jag stod där stum som en guldfisk med svullna stämband. Så om vi inte ses i morgon TACK!

För de som har sett mig dagligen har slutat att kommentera vilket jag i och för sig tycker är skönt. Ja det ska vara min hustru då som varje kväll vi lägger oss säger, det är inte klokt vilken skillnad förstår du vad du gjort. Varje gång säger jag näääeeee. Jag ser inte själv det resultatet som jag åstadkommet utan förstår det mer när jag läser min träningsdagbok och tittar på min loggar från pulsklockan. Men det är klart jag får lite aha upplevelser ibland när jag sätter på mig några gamla jeans som trillar av mig =)

Idag stod styrketräning på schemat med

* Marklyft 2 * 5 90-80 kg med uppvärmnings set 45, 55, 65 kg

* Axelpress 3 * 5 17,5 kg

* Chins 3 2,5 och 2 st

* Pulldowns 1 * 8-10 55 kg

Avslutade med 10 minuters barfotalöpnin på löpband med 1 grads lutning i 6 minuters tempo. Vågar inte längre period då vader och annat måste hinna vänja sig vid det nya löpsteget. Men det går över förväntan och känns fantastiskt lätt.

I morgon väntar en ny dag på jobbet med mina fantastiska kollegor. Tack för allt stöd ni vet vilka ni är!

Nu är det sagostund, så Peace Love och Löparskor!

Sanning ger konsekvens

Att vara sann mot sig själv ger alltid konsekvenser på olika sätt som det gäller att hantera efter bästa förmåga.

Jag måste medge att jag under snart 20 år alltid värderat mitt eget handlande utifrån att försöka passa in i någon form av normal norm. Har aldrig riktigt stuckit ut och tagit fajten utan försökt vara försiktig och smart. Rädslan att inte ses som en lyckad person har stänkt över och gjort mig försiktig eller varför inte feg.

Det märkliga är att detta framför allt gällt i mitt yrkesliv då jag bland mina vänner vågat vara mig själv. Jag har inte spelat någon annan roll eller person utan kanske mer hållit tillbaka vissa delar som inte har fått blomma ut. Det har såhär i efterhand nog missgynnat till största delen mig själv i form av energi som inte fått komma ut.

Vad har då förändrats? Som vanligt eller när det gäller mig själv så är det möten med andra människor som ställer saker på sin spets. I dag hade jag ett sådant möte med en person som jag kände nu får det fan vara nog. Jag orkade inte helt enkelt vara väluppfostrad och bara svälja och svälja. Ut kom en lång harang som var saklig, tydlig och sann från mitt hjärta.

Efteråt kände jag wow jag dog inte, personen som fick meddelandet dog inte, himlen trillade inte ner och mina hundar var fortfarande lika glada när jag kom hem.

Äntligen vågar jag ta konsekvensen av mitt handlande fullt ut. Jag har för en gångs skull lyssnat 100% på mitt hjärta. Inte mycket mer att säga grattis killen och välkommen till vuxenlivet.

Peace Love och Löparskor!

Första dagen efter semestern

Tillbaka på jobbet med full rulle från start 08:00 till mål 16:00. Roligt att träffa alla mysiga kollegor efter 3 veckors semester. För mycket automatkaffe tyvärr såhär efter 3 veckors av-giftning..... det är inte gott!

Detta till trotts så slank jag ner på Friskis och körde 20 min löpband och stretch av lekamen. Till detta så persade jag plankan med en tid på 3 minuter och 20 sekunder. När jag startade i våras låg jag på blygsamma 30 sekunder = helt slut.

En iskall dusch på det sen var jag redo för intag av föda och nya tag på jobbet. Härligt att komma in i rutinerna för lunchträning =)

Peace Love och Löparskor!

I Vildingarnas land en sällsam historia

Nu har jag äntligen sett den filmen från en av mina favoritböcker när jag var lite si så där 7 år. Den var på den tiden då det begav sig lite läskig men magiskt spännande på samma gång. Drömde faktiskt om dessa varelser med skräckblandad förtjusning och det var nog mer åt mardröms hållet. Men tillsammans med boken 'Jag är en varulvsunge' av Gunnel Linde som jag läste i 9 årsåldern är det en av dom få böcker som jag har en relation till som vuxen. Den sistnämnde tackvare Hans Arnolds teckningar.

Historien handlar om en pojke som någonstans i sin besvikelse över sin känsla av ensamhet tar ut det på sin mamma och syster. Någon pappa förekommer inte i historien och jag vet faktiskt inte varför. I alla fall Max som pojken i boken heter tar ut sig rädsla, ensamhet och besvikelse genom att vara en riktig vilding. Inte märkligt vild utan mer protesterar vild. Han rymmer en natt och seglar iväg och möter ett gäng vildingar på en ö. Här träffar han sina gelikar i vildhet och kan leva ut fritt och otvunget..... eller ? Ni får själva se och begrunda.

Först var jag klart skeptisk till filmen den krockade med min syn eller snarare kom i håg av boken. Jag upplevde den inte så 'vuxen komplicerad' som jag upplevde den nu. Vildingen Max har en vuxens relation till sin vildhet lite väl distanserat och otvunget. Hans vildhet väljer han till stora stycken i filmen. Istället för som jag upplever barns relation till det, totalt kompromisslöst och okontrollerbart. Barn kan inte värja sig från sin vildhet och ilska som vuxna kan.

Efterhand släpper mina förväntningar och jag vaggas in i en saga fylld av värme, kärlek, ondska och sorg. Filmens charm ligger helt klart i att inget är datoranimerat utan en traditionell kostymfilm med riktiga skådisar. Till slut så gillade jag filmen och är en av de bästa barnfilmer jag sett på länge. På något sätt speglar den riktiga känslor och värden i livet som både barn och vuxna möts av. Detta möte formar oss till de individer vi är och till människor av kött och blod.

Allt det vanliga tillrätta lagda Disney- och Pixartemat var bort skalat vilket lyfter filmen till något speciellt.

Klart sevärd men jag undrar vad mina barn egentligen tyckte om den, får försöka få någon respons över det i morgon till frukost. Bara att hoppas att någon av de animerade filmerna inte tagit sig an deras uppmärksamhet vid det laget. Svårt att värja sig i dessa tider av ständigt barnprogram visande. Annat var det på Professor Baltazars tid 17:30 till 18:00 i svartvitt TV de ni =)

Peace Love och Löparskor!

Bassängövningar

Idag var andra dagen i denna vecka av inomhus aktivitet med simring kring midjan. Vattenlöpning kan vara hur lätt eller jobbigt som bara den. Idag var det en sådan dag som det sistnämnda.

Intervaller stod på träningsmenyn och bestod i 5 minuters uppvärmning och sedan 1 minuters intervaller med fullt pådrag därefter 1 minuts vila. Tror att badhuset fick stänga efter jag varit där på grund av mjölksyra sanering i bassängen. Fula ord och mycket frustande tillägnades denna ädla träningsmetod men efteråt gud vad nyttig jag kände mig.

Vikten börjar så sakteliga ticka neråt igen. När jag tittar i träningskalendern så har juli i förhållande till övriga året varit en mager månad. Jag har tappat lite inspiration i träningen och då fram för allt i gången. Hoppas vattenlöpningen kan tända till lite jag har ju en pappa som gärna hakar på och gillar kontinuitet. Styrketräningen går som planerat och jag håller mina vikter så jag tappar inte muskelmassa trots kaloriunderskottet. Har min bror som peppar mig och det är säkert det lilla som behövs för att hålla näsan över vattenytan =) Försöker samtidigt intala mig att bar 4 kg kvar, tänk för ett halvår sedan vägde jag 103 kg och nu 84 kg, lätt att glömma bort att glädjas över det.

Nu ska jag vila middag medan sonen slåss mot utomjordlingar i vardagsrummet, jag är inte orolig han fixar dom även denna gång även om det ser mörkt ut. Som tur är tappar han aldrig sugen i stridens hetta!

Peace Love och Löparskor!

Oj vad tiden går

Inser att jag inte skrivit sp mycket om min träning den sista månaden. Beror en del på att det lunkar på i sin makliga takt utan några större förändringar. Vikten håller sig stabil runt 84 kg trots besöket på Legoland men ska försöka ta tag i de sista fyra nu.

Idag blir det en tur till Flens badhus och lite vattenlöpning. Jag åker med min pappa som hittar vägen har aldrig varit där förut trots närbeläget boende i snart 6 år. Kostnaden 25 kr för inträde inga storstadspriser här inte =) det är faktiskt en tredje del av priset för en datortidning. Lite märklig skillnad egentligen i alla fall om man som jag köpt tidningen men aldrig kommit iväg till badhuset. Nu behöver jag dock inte skämmas för att dra på mig badbrallorna som jag gjorde förut. Kanske var där för jag prioriterade datortidningen som ett billigt alternativ istället för lite motion.

Ta hand om er där ute och njut av sommaren med sena augustikvällar.

Peace Love och Badbyxor idag då da!

För mycket av det goda!

Nä nu har jag bestämt mig förmycket Facebook på sistone för min del. Jag står inte ut med att gå och vänta på respons på inlägg, fundera över varför ingen responderar, varför inte vissa responderar, konstant kollande vad som hänt morgon middag och kväll. Ni hör ju jag har blivit helt besatt av denna konstanta uppkoppling. För säkerhetsskull har jag även FB på min Iphone som ligger och plingar i fickan.

När jag googlar på fenomenet så inser jag att det är jag och en hel drös med unga tjejer som lider av det. Kollar FB innan frukost, mmm det är jag, lite tjejig är jag med andra ord. I alla fall om jag ser rent statistiskt. Men och andra sidan jag är i alla fall inte ensam om det eller helt enkelt inne, barn av sin tid eller varför inte beroende.

Denna ständiga veta allt om alla, syns jag inte så finns jag inte, jag måste marknadsföra mig som varumärke osv. Det har blivit en inflation eller varför inte en inflammation i samhället. Kan jag inte bara få finnas till trots att jag inte är anträffbar för släkt, vänner, kollegor kompisars kompisars och bekantas kompisar kompisars bekantas bänk kamrater från småskolan?

Eller så håller jag bara på att bli gammal för mina unga kontakter där ute förstår inte vad jag menar. Nä nu blir det bara bloggen framöver ett tag FB kontot är avaktiverat. Skulle ni mot förmodan vilja höra min röst så slå gärna en pling eller varför inte en fika "IRL" =)

Peace Love och Löparskor!

Borta bra men hemma bäst!

Efter 2 dagars lyckad semester i Danmarks kronjuvel LEGO, med vansinnigt glada och lyckliga barn och nykära föräldrar. Var det dags att styra kosan mot gamla Svedala.

Resan hem igår från Legoland med en total restid på 14 timmar tog ut sin rätt även på Carl. Den tappre lille riddaren vars högsta önskan var ett besök på denna mytomspunna plats gav upp. Under de sista tjugo minuterna med hulkande röst, mamma om jag nu någon gång säger att jag vill åka till Legoland igen så stoppa mig, jag orkar inte sitta mer. Trotts att vi under resan spenderat 4,5 timme på en färja med lekrum, fiskedamm, ballonger och godis i långa banor. Det sista Carl sa när han kröp ner i sängen, nästa semester blir i Sverige och då ska vi tälta.

I natt sov jag fyra timmar igen för vilken vecka i ordningen minns jag inte längre. Tyvärr har det gått så långt så jag är uppe i veckor inte dagar av lite sömn.

Jag sover 4 timmar och vaknar sedan av ett ryck och kan inte somna om. De senaste dagarna har ett svagt konstant brus smugit sig in i mina öron och ett svagt illamående ligger som en dov känsla i magen. Allt detta och lägg där till konstant grubblande all min vakna tid så ger det mycket tankar. Tyvärr få svar på mina grubblerier dom snor in sig i varandra så jag hittar inte ut till slut.

Allt har förstås en förklaring men inget jag vill dryfta här med respekt för berörda parter. Jag kan lugna alla läsare att det har inte med vänner eller familj att göra. Jag har material till en hel TV serie i bagaget som skulle få löpsedlarna efter Big Brother säsong 2 att blekna.

Mitt i allt detta står lilla jag och bara snurrar undrandes vem jag kan lita på och vad jag gjort för fel för att råka ut för allt detta. Det ska bli mycket spännande och se meningen med detta för just nu har jag faktiskt inte en aning.

Det är tur att jag har min träning i alla fall att ta ut det på även om det är tungt just nu. Undrar hur tungt det hade varit med 103 kg i kroppen. Behöver nog lite hjälp för att reda ut allt detta.

Peace Love och Löparskor!

En söndag som många andra söndagar

Det är märkligt det här med semester och dagar. Efter cirka en vecka drabbas jag alltid av en desorienterad veckodags känsla. Symptomen är avslappnad och lugn och jag bryr mig inte vilken veckodag det är, dagarna flyter på i ett stilla lugn som gör att batterierna laddas ordentligt.

Nästa vecka bär det av mot Legoland då kommer energinivån i batterierna sättas på test. Lovar att barnen kommer att "fråga när är vi framme" innan vi lämnat Malmköping bakom oss. Väl framme tror jag att saker och ting kommer rulla på men bävar lite för den långa bilresan. Glass i långa banor och Erik Saades "Man Boy" kommer att snurra cirka 32 456 gånger i bilens CD. Det får bli min del av den mentala träningen jag ger mig denna sommar =)

Träningen denna vecka kommer att innefatta diverse armhävningar, situps och hoppa på stället. Promenader kommer jag att få hela dagarna på Legoland så jag får nöja mig med det trots att det bara är totalt 16 timmar vi är där.

Bloggen kommer ligga stilla och vänta på att jag kommer tillbaka med diverse intryck och ett nordiskt språk rikare. Ni får besöka brorsans blogg under tiden för att stilla er nyfikenhet om vad som händer inom familjen.

Ta hand om dina fötter dom ska bära dig resten av ditt långa liv.

Peace Love och Löparskor!