söndag 5 september 2010

Att vara eller inte vara!

Wikipedia skriver följande

"Perception är ett psykologiskt begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck".


Under den här sommaren som varit minst sagt stökig så är min hjärna extra fokuserad på flyktmekanismer och mer eller mindre knepiga förklaringsmodeller. Vad är det då som måste förklaras undrar ni kanske?. Jo rädslan att inte duga som jag är här och nu. De flesta människor brottas med den tanken jag vet men är en föga tröst när jag är mitt uppe i det. Förmågan att om intet göra mina vänners uppmuntran och bekräftelse är omåttligt uppfinningsrik. Allt rinner av som en o-slickad strut mjukglass en het sommardag vid Hosjön i Malmköping.

I detta tillstånd slår mig en tanke som nu känns så svindlande långt borta men då nästan kantrade skeppet Jesper Scheutz. Tänk om det jag uppfattar av vad andra säger, att hur jag tolkar andra människors kroppsspråk är fel. Jag kanske lever i en egen illusion av vanföreställningar där jag filtrerar allt vad andra säger till min fördel? Hur vet jag egentligen att så inte är fallet. Frågar jag min fru så säger hon klart det inte är så negativt, för det är vad jag vill höra från henne.

Kokar jag ner frågan så lyder den "varför litar jag på mina sinnen"? Sug på den ni mina kära läsare inte helt lätt att lösa =)

Frågan är inte helt lätt att lösa med intellektet så jag måste lita på min känsla, visst är det finurligt gjort av våra kroppar och sinnen. Det otäcka är när våra medmänniskor utnyttjar denna stress till sin fördel eller hur? Men och andra sidan är det deras val att göra det, vårt val är att inte följa med i spelet.

Valet är tillgängligt så länge som vi är medvetna om det som händer runt om kring oss. Ett trick som jag har kommit fram till under mina år som medmänniska är närvaro. Är jag här och nu med alla mina sinnen så blir det lättare att tolka världen omkring mig och fatta dom beslut som JAG vill.

Eller som en stor tänkare inom mig skulle uttryckt det, Jag springer därför finns jag!

Märkligt vad just löpning låter mig komma i kontakt med alla mina sinnen, eller just därför jag gör det kanske, eller har jag tolkat det fel ;)

Peace Love och Löparskor min vänner!

2 kommentarer:

  1. "What is real? How do you define real? If by 'real' you mean what you can see, feel, taste or touch, then 'real' is simply electrical impulses interpreted by your brain." -Morpheus, Matrix

    Intressant brorsan, detta måste vi prata om, har tänkt mycket på detta sen jag läste filosofi, och även under studierna på teaterhögskolan. "Hur ska jag tolka andra människors signaler?" Denna eviga förjävliga fråga! Jag tror dock att du är något på spåren när du pratar om närvaro och låta alla sinnen bidra med data. Framförallt de sinnen som ger en mer sublim och undermedveten input, en "magkänsla" så att säga.

    "Maximalt intag av data+spontant kännande+/-logiskt tänkande (det känns som han/hon vill mig illa, men varför skulle han/hon vilja det? kan jag ha tolkat det fel?)= slutsats"
    Kan detta funka tro?
    Pok bro, ses imorn!

    SvaraRadera
  2. Ja, jisses, det finns manga filmer som ar inne pa det temat nu ocksa - "Shutter Island", "Inception" och "Matrix" fran nittiotalet. Ibland maste jag fraga mig sjalv om jag ar spritt sprangande galen eller om det ar en kulturfraga. Men jag kommer hela tiden fram till att Australienarna har annorlunda varderingar och tankesatt i jamforelse med svenskar. Det har ar ju ocksa nagot som gor det hela lite mer komplicerat.

    Jag tror att formulat ovan later som en bra start ialla fall! Magkanslan sager ganska mycket.

    Fran det ena till det tredje - vilka spannande nyheter i tidigare blogginlagg!!! Grattis!

    SvaraRadera