Men är jag duktig för att jag äter hälsosammare och tränar för att gå ner i vikt. Allt detta för att så långt som möjligt överleva min hustru i ålder.
Jag motsätter mig inte den uppskattning jag får från mina medmänniskor utan reflekterar mer över hur vårt synsätt i väst världen ibland lutar åt det paradoxala. Frågan är egentligen när slutar jag vara duktig vid vilken vikt, kilometer tid eller vikt i bänkpress? Alla människor förtjänar uppskattning för vilka de är oavsett prestation det glömmer vi ibland.
Nästa gång jag ger en uppskattande kommentar till mina medmänniskor ska jag göra det med fokus på henne eller honom som människa och inte handling. Hör ni mig göra det på något annat sätt så påminn mig gärna om detta inlägg!
Peace Love och Löparskor!
Ja där sa du nåt... Funderar på om jag är likadan, och också säger så!!
SvaraRaderaBra inlägg och väldigt tänkvärt!!
*kramar*
jag har slutat säga att någon är"duktig" för jag vill inte höra det själv. Ska inte säga att jag hatar det ordet men jag gillar det INTE! Vill hellre höra att det är roligt att jag klarat av något jag vill (eller för all del inte vill men ändå gjort) eller att någon är glad för min skull.
SvaraRaderaDäremot tycker jag det är ok att säga att man är duktig på att t.ex.sy,måla, snickra o.s.v.
Jag är glad för DIN skull! För att du äter hälsosammare,tränar och därmed mår bättre. :-)
Jag säger ofta att andra är duktiga - hmm.. Speciellt om de tagit tag i sina liv och gjort förändringar till det bättre.
SvaraRaderaKanske får man tänka om.. Ingmaries beröm var ju bra, får väl sno det :)