Leka själv

Carl har redan nu utvecklat ett vuxen beteende som 5 åring. Varje dag vill han vara för sig själv och leka utan att vi stör som han uttrycker det. Sen kör han så det ryker och slåss mot drakar och andra monster. Eller så är det olika episoder från Star Wars han spelar upp i takt med hopp, skutt samt ett antal olika ljudeffekter.

I morse 06:15 var en sådan dag, han drog igång och flög rymdskepp tillsammans med Thomas Ledins låt ' Vi är på gång' på högsta volym på sin lilla minstereo. Efter det inledande crescendot så avrundas det hela med en femton minuter fäktande och springande runt våra soffor i vardagsrummet. Förstod inte riktigt från vilken galax monstren kom denna gång. Att det dock var en allvarlig incident som inträffat förstod jag genast på intensiteten och allvaret som omgav Carl.

Segerns sötma njöts sedan i fulla drag med ett glas välförtjänt måltidsdryck med päronsmak.

Egentligen är det väl ingen skillnad på Carls och mitt behov av att leka själv. Den lilla skillnad som finns är att jag oftast verkligen är 'själv' när jag springer mina runder.

Segerns sötma njuter även jag i form av en liter vatten från Malmköping och tycker att det är lika välförtjänt som min galax stridande son.

//J

Dags för rensning i garderoben det är ju vår?

Nu är den här våren och fullt av pollen autschi =) Tur det finns små piller och Nasonex för näsan annars skulle jag inte klara mig.

Idag känns det att kroppen börjar återvända efter min vecka av sängliggande. Ser riktigt bra ut för en lugn 5 km runda på lördag.

Vikten har stabiliserat sig under denna vecka men det känns ändå att vikten runt midjan sakta minskar. Min byxstorlek i jeans har gått från +36 tum i januari till 33 tum idag. Jag har lovat mig själv att slänga mina gamla kläder för att inte ha något att växa i utan få en tidig varning när det går åt fel håll. Det kanske är dags nu =)

Jag drömmer mig fortfarande tillbaka när jag gjorde 43 min på milen och banne mig jag ska nå dit igen. Men det ligger i planen för nästa år, så vidare mot målet i september.

BMI index 24 snart har jag dig =)

Barn o Tomater

Ännu en middag med den ständiga kampen om tomaten! Mina kär barn har vissa aversioner mot sallad och tomater. Gurka är en grönsak dom kan leva på men just tomater är en kamp på liv och död.

Carl 5 år skriker rakt ut att han tycker tomaterna är sura. Min dotter Nathalie 11 år sitter och kväljer och dricker litervis med vätska efter varje tugga. Hjälper inte ens att jag viftar med godisförbud =) Försöker förgäves påpeka att det kanske är idé att blanda maten och inte spara allt som är äckligt till sist. Tydligen är det ett helt idiotiskt förslag enligt min dotter då hon låser in sig på toaletten med all världen okvädesord efter sig.

Lille man Erik 2,5 år höjer dock denna ädla grönsak tomat till skyarna och smaskar i sig som om det gällde livsuppehållande medicin.

Tydligen ska jag själv straffas för att jag och min pappa startade antisallads förbundet som liten. Antingen är denna ståndpunkt en oförklarlig genetisk revolution eller så har någon skvallrat.

Märkligt jag som under vissa perioder velat konvertera till vegetarian. Det är inte alltid äpplet faller nära trädet!

//J

Snor längtan och träning

Fjärde dagen av min förkylning och ingen bättring i sikte. Men en massa tid att läsa bloggar träningstips och diverse andra löparrelaterade utrustningssidor.

Jag vill slå ett slag för följande artikel på marathon.se vilket ligger helt i min träningsfilosofi redan. Allt för många av mina tidigare långdistanspass har spolierats på grund av en för dålig musokulär balans i kroppen inte bara benen.

När jag väl kommer igång igen förhoppningsvis på lördag så är mitt motto hellre en dag för mycket vila än ingen vila alls. Jag måste lita på min erfarenhet av min kropp och lyssna, inte bli för ivrig att nå resultat. Mitt mål är och förblir 85kg i september sen blir det fokus på km-tider, mina 103kg i januari känns väldigt långt borta!

Gör några extra crunches idag och skicka den energin till mig =) //J

Vad vore livet utan motgång

En dag i viloläge gör mycket gott åt både kropp och själ. För en person som jag som allra helst vill springa just nu är detta träning av min mentala uthållighet.

Läste precis Petra Månströms blogg och tanken slog mig att fram tills nu har min träning bara varit framåt riktad, det vill säga utan motgång. Vad vore livet utan motgång tror ni? Jag önskar ingen ett liv kantat av 'Via Dolorosa' men utan det skulle jag inte vilja leva.

Mycket smärta har jag upplevt i motgångar i livet och under den perioden helst velat kapitulera under smärtans ok. Med distans till detta just nu och den vidsynthet som detta ger, i motsatts av sugrörs seende när det är som värst. Infinner sig följande tankar och reflektion.

Ska jag leva om mitt liv så vill jag faktiskt leva det på nytt. Det som jag lärt mig av livets hårda väg har enkom varit mig som person till nytta. Det gäller likväl hur min uppväxt har varit, med föräldrar som verkligen försökte, samt de motgångar jag mött i mitt vuxna liv. Det är som den smärta jag upplevt har renat mig som person och skapat mig till den trygga och levnadsglada person som jag är idag.

Med dessa ord vill jag tacka mina vänner och forna Nemesis. Ni har skapat mig och kommer att forma mig framöver till en allt mer tryggare man.

Jag lovar att ta mina vänners ljus för att lysa framför mina fötter på den väg som livets vandring för mig. Påminn mig gärna om detta inlägg när även min tro sviktar i livet.

//J

Varje dag är en måndag morgon

Min söndag avlöpte (fin ordvits där) i sängen utan några större besvär, med mycket surfande på nätet på diverse tränings och löparsajter. Tydligen fler än jag som har ett visst intresse för denna ädla idrottsutövning. Fortfarande trött i kroppen, ont i lederna men ingen feber och en ständig följeslagare huvudvärk.

Brödet blev gott men någonstans gjorde jag inte som jag brukade så det tappade formen och går under epitetet 'Batmanbröd'. Detta tack vare min kloka son Carl på 5 år som ser superhjältar i allt. Jag måste ge en eloge till sonen för brödets form är inte helt olikt Batmans huvudbonad med två spetsiga öron som sticker upp ovanför en lite kulle. Får va glad att det inte ser ut som Transformers en ren skrot hög med andra ord.

Idag står ingen träning på programmet utan bara vila. Känns väldigt konstigt att inte aktivera sig men med min kropps status så vore det helt bortkastat.

Ta hand om er där ute och gör allt som jag skulle gjort och lite till!

Jaha första sjukdomen sen jag började träna på allvar har slagit till. Mina onda aningar från igår var inte helt obefogade. Fyra månader nästan utan sjukdom måste endå vara någon form av rekord för mig som småbarnsfar vilket jag sätter högt upp på prishyllan.

Idag blir det lite vila med andra ord. Tänkte dock försöka baka lite matbröd i vår magiska bakmaskin som snart fyller hundra bröd sen farsdag förra året. Blir ett rågsiktsbröd med katrinplommon, aprikos och linfrön. Ah när jag nu har rabblat halva innehållet så här kommer resten, olivolja, salt, mörk sirap, 750 gram mjöl, torrjäst. Har även bakat med surdeg som Herr Zandelin tillhandahöll. Han är en riktig guru (vilket han själv inte vill kännas vid) på surdeg. Det blir så mycket godare, tyvärr får jag inte till dom surdegs starterna vill liksom inte sura till sig rätt. Det blir bara en blaskig röra i mina burkar =\

Blev faktiskt lite förvånad idag när jag steg upp ingen mage i vägen när jag tittar ner på mina fötter, ett stort leende spreds över hela mig. Dock finns en hel del löst på magen och i midjan kvar så de där 5 kilo till september blir att jobba på =)

Har nu på morgonen funderat lite över det där med mitt löpsteg. Det visade sig att jag trippar fram med väldigt mycket utåt rotation på fötterna. Om jag däremot trycker ifrån med fotbladet så jag kommer högre upp i löpsteget och så får jag även en rotation i höften som gör att min fötter pekar mer i löpriktningen. Jag har även tränat efter Anders Szalkais löpskolning som ni kan se här www.marathon.se . Är dock lite förvånad över hur mycket jobbigare det är att springa på det sättet så är det rätt? Skulle vilja träffa någon som tittade på mitt steg och gav tips om hur jag kan förbättra det för att undvika skador och öka min löpfart framöver. Har ni några tips vem jag kan kontakta så hör gärna av er.

Njut av solen om ni kan och förnim att livet inte bara handlar om måsten utan en stor portion livsglädje!