Trött tröttare tröttast

Vilken natt som drog in över mitt sinne. När klockan var 04:30 gick jag upp orkade inte ligga kvar och räkna får. Jag hade precis passerat 1 500 3922 01 vita och ett svart får. Precis när jag reste på mig så passerade en brun rackare men det räknas inte.

Inget att vänta på snörde på mig skorna och ut i den sköna morgonen och mötte solens strålar och natten avklingande tystnad. Resan gick som många gånger förr mot Henardalens naturreservat 1 timmes gångväg från hemmet. Ingen var ute utom jag trodde jag men helt plötsligt kom en bil farande i full fart så jag fick ta betäckning i närmaste dike. Väl framme i naturreservatet så vände jag på klacken hemåt igen. Då började passet med löpskolning 1 minut gånger 10 intervaller vilket var jobbigare än vad jag hade förväntat mig men jag skyller på nattens avsaknad av sömn. Resan hem gick utan några drastiska möten eller andra förvånande händelser..... jo föresten ett Rådjur en Hare och diverse sniglar flankerade min väg. Men det är klart sånt är ju skåpmat här på landet =)

Efter en iskall dusch för att kyla kroppen längtade jag efter en bassäng och vattenlöpning hade varit helt perfekt avslutning.

Efter några vändningar somnade jag äntligen och fick mig fyra timmars sömn till godo. Nu är det bara barnen som ska rastas på Malmamarken. Bara att utrusta sig med tändstickor för ögonlocken.

Peazze Lovezzze och Löparskozzzr.... ZzzzzzZzzzz

Ååå så trevligt livet kan vara

Vilken fantastisk dag i Stockholm tillsammans med Ingmarie Nilsson som invigde oss i den underbara världen av vattenlöpning. Måste säga att jag är biten från första stund, att kunna dra på och jobba upp puls och känna det där sega härliga motståndet i vattnet. Detta blir helt klart en stående punkt i mitt träningsprogram me like =) Vi körde i en timme och den timmen är en av de snabbaste i min ännu unga historia.

Jag fick mig även en hel säck med praktiska tips inför min löpträning och rehabövningar. För att inte tala om energi som räcker till en hel gosskör och blir över. Ingmarie är en verklig direktinsprutning av energi och glädje. Jag hoppas verkligen att vi gladde henne lika mycket som mig och min bror. För denna resa blir inte den sista till 08 land och vattenlekar.

Vill ni veta lite mer om denna ädla konst och träningsupplägg så hittade jag denna artikel på marathon.se

Peace Love och Löparskor (denna dag med simhud mellan tårna och skrynklig från topp till tå)!

Äntligen nu är ja på G

Eter en natt med orolig sömn och mycket räknande av får så vaknar jag upp till en helt ny värld. Ja inte i global mening utan lite mer självcentrerat, men mina mål är ju av den karaktären just nu.

Vågen pekade på 84 kg prick och jag nästan hjulade ner för trappan av glädje, på vägen passade jag på att mäta mitt midjeomfång och då tappade jag hakan 90 cm. Wow träningen med min bror har verkligen satt sina spår 5 centimeter runt midjan på en månad. Gissa om jag strålar av glädje bara 4 kg kvar till mitt mål 80 kg som var planerat att infalla 1/1 2011.

Stärkt av mitt ego styrde jag mina apostlahästar till gymmet. Triumftåget fortsatte med personbästa i axelpress 17,5 kg 3 x 5 och marklyft 95 kg 2 x 5. Kan inte annat säga än Heinz tricket att först kommer inget, sen kommer inget sen kommer allt.

Nu bär det av upp till Stockholm och Eriksdalsbadet för att träffa Ingmarie Nilsson för att skolas i den ädla konsten att vattenlöpa =D

Peace Love och Löparskor!

Duggregn och en fantastisk frihet med barfotalöpning

Vilken härlig dag idag med 16 grader varmt och ett lätt varmt duggregn i ansiktet. Tog mig friheten att byta ut min promenad mot 3 km lätt barfotalöpningen. Kände mig otroligt lätt efter det att vågen presterat en ny botten notering på 85,8 kg. Rundan gick på en snitt tid på 5:34 min per kilometer utan någon större ansträngning.

Glad och nöjd slängde jag in tidningspapper i mina Långbensfötter och kommer fortsätta dagen i full semesternjutning =)

Peace Love och Löparskor!

Semester del 2

Ååååh äntligen semester........ tillbaka om två sekunder måste skala potatis =)

Nu så har semester avdelning 2 startat med 3 hela sköna veckor med bara slappa och träna. Ska hinna med allt från vatten löpning till promenader. Vädret spelar ingen roll för min del utan det där med att gå upp med familjen äta frukost och bara njuta av en dag utan måsten.

Idag när jag åkte hem från jobbet så dök namnet Pontus och Amerikanerna upp i huvudet. Hur länge sedan var det inte jag lyssnade på dom? Snabbt hem och på med Spotify...... min bror och jag me like =) En perfekt uppladdning på semestern tillsammans med parmesan ost ett glas Rosé.

Peace Love och löparschor ;)

En två, tre eller varför inte fyra dimensioner

LHC i Cern ni vet den där manicken som ska bevisa diverse teorier om universums uppkomst. Den ska Samtidigt även leta efter Higgins partikel vilket är skaparen av all massa ni vet. Nu tror forskarna att den är på väg att bevisa att antalet dimensioner växer allt eftersom vårat universum expanderar. När jag läser artikeln i Svenskan idag på jobbet häpnar jag över allt som tänks i världen. Blir faktiskt lite yr och till visst måtto imponerad över vad vissa kan tänka och koppla ihop många saker i huvudet.

Att det skulle kunna bli fyra rumsliga dimensioner som det ser ut nu förstår jag inte riktigt vidden av ännu. Men det kanske inte är så viktigt egentligen då jag bara är intresserad av två dimensioner, tid och sträcka framåt. Men visst vore det roligt att kunna utnyttja alla dimensioner i sitt värde mätande av sina framgångar även när det gäller löpning. Undra hur detta skulle se ut nytt PB i djupledslöpning kanske =)

Framtiden får utvisa jag nöjer mig med att även i fortsättningen stirra mig blind på tid kontra sträcka. Jag skulle aldrig klara av mer, är ju man för tusan!

Men artikeln är klart läsvärd tycker jag!

Peace Love och Löparskor

Duktig hur blir jag duktig?

Jag får oftast höra hur duktig jag är att jag har gått ner så mycket i vikt. Det är uppenbart att personerna i fråga önskar mig välgång på alla sätt och vis vilket jag uppskattar. Tyvärr följer oftast en harang om jag borde göra som du eller nu äter jag det och det kan inte du osv.

Men är jag duktig för att jag äter hälsosammare och tränar för att gå ner i vikt. Allt detta för att så långt som möjligt överleva min hustru i ålder.

Jag motsätter mig inte den uppskattning jag får från mina medmänniskor utan reflekterar mer över hur vårt synsätt i väst världen ibland lutar åt det paradoxala. Frågan är egentligen när slutar jag vara duktig vid vilken vikt, kilometer tid eller vikt i bänkpress? Alla människor förtjänar uppskattning för vilka de är oavsett prestation det glömmer vi ibland.

Nästa gång jag ger en uppskattande kommentar till mina medmänniskor ska jag göra det med fokus på henne eller honom som människa och inte handling. Hör ni mig göra det på något annat sätt så påminn mig gärna om detta inlägg!

Peace Love och Löparskor!