Det där med fötter.....

Ju mer jag förstår mina fötter desto mer förvånad blir jag vad dom två gynnarna har fått stå ut med. Efter ett år nu i bekväma fotriktiga skor står det allt klart att dom är straff fångar eller snarare har varit i mitt liv.

Efter många år i mörk kostym, vit skjorta och slips på jobbet med vidhängande fot accessoarer, är det ingen konst att vränga på sig dylik utsmyckning inför ett bröllop. Trivs med att köra bil gör jag så 120 mil på tre dagar är ingen konst heller, om det inte vore för två barn som efter 100 meter frågar om vi är framme.

Så efter några dygn med ett kalori intag som ligger lite utanför kostcirkelns vackra linjer så stod jag nu i hallen och snörde på mig löparskorna. Hälar och hålfötter värkte och brände som eld efter 20 timmars finsko närvaro, men vilken frihet att pilla ner fossingarna i ett par Newton.

I väg kom jag men inte så långt jag hade missat en liten detalj, löparmage är inte att leka med efter en sådan uppladdning trots fossingar i frihet. Sjunger som den där filuren i Svenska melodischlager finalen OMG, OMG, OMG men jag var inte 'in love' när jag klev innan för grinden här hemma.

Peace Love och Löparskor!