Det är alltid obehagligt när människor måste sätta livet till hur var eller när det gäller. Extra obehagligt när det är en kollega som drabbas, jag har svårare att avskärma mig då.
Hur många gånger har inte jag varit i samma situation som den drabbade men klarat mig. Hur nära jag varit att själv drabbas, en meter till centimeter, vill inte veta. Men det tillhör yrke, allt jag har framför mig är att en person är i nöd och måste räddas till livet.
Två brandmän i Dalarna omkom i samband med en utryckning idag mina tankar går till deras familjer och kollegor som har en svår tid framöver i sitt sorgearbete.
Tänk lite extra till dina nära och kära idag, Peace Love och Löparskor!
I mitt jobb stöter jag dagligen på det där hur snabbt livet kan förändras... Varje ny dag är en gåva och inget man kan ta för givet...
SvaraRadera