Tänk om eller varför inte... ??!!

Det var säkert fler än jag som blev besvikna över Sveriges förlust mot Ukraina i fotbolls EM. Det finns säkert lika många där resultatet har gått förbi utan deras vetskap.

Vilket som så blir jag lite förvånad över att min vinnarskalle är så fruktansvärd välutvecklad just då. Har svårt att beskriva min besvikelse men att den är stor råder inget tvivel om i hemmasoffan. Mycket fula ord om spelare och domare, där min hustru snabbt kontrar med att våra barn ska stänga öronen.

Jag vet att det bara är ett spel men av någon outgrundlig anledning har jag lika svårt att ta en förlust i en sport som i 'Fia med knuff'. I många andra sammanhang är min envishet och vinnarskalle en klar tillgång med för tusan jag är 46 år och kan inte behärska mig bättre.

Tyvärr tror jag det att det hänger ihop med mina höga krav på mig själv, på något vis tar jag andras förluster som min egen. Som tur är så går det över efter en natts sömn och lite grubblerier.

Så nu vet ni det om mig, dags att ta tag i dagens jobb och träning. Att jag ser fram mot fredagen förstår ni säkert redan. Vad det är kommer säkert inte gå förbi någon, jo säkert många som vanligt men inte mig coach från soffan.

Let the game begin, peace love oct Löparskor!